Agneta Österman från HRF Stockholm visar i det senaste nyhetsbrevet från distriktet, en imponerande okunnighet. Så här skriver Agneta:
Forskare har låtit brukare testa dels en hörapparat som presenterats som ny och innovativ, dels en som uppgetts vara av äldre modell. Brukarna uppfattade den förstnämnda som betydligt bättre trots att det faktiskt var exakt samma modell man testade. En modell som kostar 600 kronor om du får den från landstinget men över 10000 om du väljer den privat…
Nu är det bara så bästa Agneta att detta redovisar den så kallade placeboeffekten, inte att gamla hörapparater är lika bra som nya! LÄS PÅ!
Så här skrev HRF i sin årsrapport 2009:
Ny hörapparatteknik – men inte för alla
Målet med varje hörapparatutprovning är att användaren ska höra så bra som det bara är möjligt, utifrån hans/hennes individuella förutsättningar.
Det handlar inte om att ha den dyraste, nyaste, snyggaste eller osynligaste hörapparaten. Audionomens viktigaste uppdrag är att vägleda användaren till den hörapparat och den inställning som ger bäst hörande och ljudkomfort, i förhållande till den enskildes behov. Detta behov varierar inte bara med graden av hörselnedsättning, utan definieras också av individens livssituation – till exempel arbete, studier, familj och fritid.
Varje ny hörapparatmodell innebär inte en revolutionerande landvinning, men ibland tar hörapparatutvecklingen ett rejält kliv framåt. Det är då viktigt att dessa framsteg kommer hörselskadade till del. Men i dag tenderar landstingen att begränsa sina sortiment ganska hårt, för att hålla nere kostnaderna. En del hörselskadade får då inte tillgång till den hörapparatlösning som han/hon egentligen hör bäst med.
Ett exempel på en lite dyrare hörapparatfunktion är frekvenstransponering, som kan ha stor betydelse för personer med grav hörselnedsättning. Funktionen innebär att hörapparaten flyttar ljud från ett frekvensområde till ett annat, som användaren kan uppfatta. Till exempel kan ljusa röster omvandlas så att de hamnar på en lägre frekvens som är hörbar för den hörselskadade personen. Följden blir att det är lättare att delta i samtal, vilket i sin tur leder till ökad livskvalitet.
Enligt vad hrf och vår rådgivningstjänst Hörsellinjen erfar är det ofta pensionärer som inte får tillgång till lite dyrare hörapparatlösningar. Men sådana prioriteringar får aldrig bero enbart på personens ålder. Det är behovet som ska styra, ingenting annat.
2012 ÄR PLÖTSLIGT LANDSTINGENS HÖRAPPARATER INTE LÄNGRE LIKA DÅLIGA.BERÄTTA VAD SOM HAR HÄNT AGNETA. DET ÄR IDAG SAMMA HÖRAPPARATER I SLL SOM NÄR RAPPORTEN SKREVS. ÄR DET MED SLL:S HÖRAPPARATER SOM MED VIN. DET BLIR BÄTTRE OM DET LAGRAS. JAG LOVAR ATT DESSUTOM HAR MASSOR HÄNT SEDAN RAPPORTEN SKREVS 2010.
Agneta Österman riktar även i brevet sina pilar också mot Hörsam. Man ogillar den här bloggen. Andra åsikter än HRF:s bör inte få uttryckas. Så här skriver Agneta:
Men hur bra är det att erbjuda särskilda servicepaket, som ger rabatt om apparaten blir stulen eller en reparationsgaranti i fyra år. Det låter kanske ganska bra, men de flesta hemförsäkringar ersätter faktiskt en stulen hörapparat och landstinget kan byta ut apparater helt och hållet efter fyra år(under förutsättning att apparaten kommer från landstingets sortiment, förstås).
De hemförsäkringar som inkluderar hörapparater, gör med hörapparater som med alla andra stulna eller borttappade föremål. Man skriver av 20 % per år av värdet. Hur kul är det efter 3 år? Hörsam försäkring täcker fulla värdet under fyra år. Om Agneta orkat läsa Auris och deras sammanställning över olika försäkringar hade hon sluppit visa sin okunnighet. Även apparater som brukare valt utanför landstingets sortiment får bytas ut efter fyra år! Varför berättar du inte det Agneta?
Om nu dessa hörapparater utanför landstingets sortiment inte behövs, varför säljer då HRF Hörteknik, ert eget dotterbolag,sådana hörapparater. Dessutom kostar HRF Hörteknik medlemmarna pengar genom sina förluster. Hittills över tre miljoner! Var kommer dessa tre miljoner ifrån?
Så här avslutar Agneta Österman:
Nej mina vänner, det kan bli säljarens marknad här och vi brukare måste- som vanligt- vara pålästa och starka.
Det vore klädsamt om Österman läste på själv först.
Dessutom gör HRF något som idag är, enligt min åsikt oanständigt. Man säger sig tala på uppdrag av de hörselskadade. Lika lite som namnen HRF talar på uppdrag av alla hotell och restauranganställda, lika lite talar HRF för alla hörselskadade. HRF talar med all rätt, vilket HRF det än gäller, för sina medlemmar. Ett HRF inser på vilkas uppdrag man talar och det är inte den organisation Agneta Österman representerar. Jag och många andra som har hörapparat, vill inte på något sätt ha Agneta Österman eller Jan-Peter Strömgren som vår talespersoner!
