Forskning


18
Maj 12

Mer hjälpmedel i arbetslivet

Till HRF kongressen redovisar HRF viktiga frågor, som HRF driver 2013-2016. Jag trodde att det var kongressen som fattade sådana beslut, men strunt i det. En viktig fråga är ”Mer hjälpmedel i arbetslivet” enligt HRF, som vill se över reglerna och göra det enklare att få arbetsplatshjälpmedel. Däremot ”glömmer” HRF att redovisa hur det ser ut idag i olika landsting.

Svensk Hörsel har granskat statistik över alla beviljade bidrag till arbetshjälpmedel under 2010, och omkring hälften av 3350 positiva beslut avsåg hörselhjälpmedel till arbetsplatsen. Statistiken pekar på stora skillnader mellan landstingen. Skåne och Stockholm ligger överlägset i topp bland inkomna – och beviljade – ansökningar. Skåne och Stockholm är de två län som infört Fritt Val av hjälpmedel och därmed en friare etablering av audionomer. Fritt Val innebär att patienten själv kan uppsöka en audionom utan att gå via vårdcentral eller annan instans i primärvården.

Statistiken talar sitt tydliga språk. Bättre tillgång till privata audionomer leder till snabbare och mer aktiv hjälp med hörapparater och mer avancerade hjälpmedel. Man kan säga att Fritt Val är ett direkt stöd till arbetslinjen, särskilt med tanke på att hörseldiagnos innebär stor risk för förtidspensionering.

Skåne län har lite drygt dubbelt så många invånare som Östergötlands län, men de har 20 gånger så många beslut om arbetsplatshjälpmedel. En slutsats är att människor med hörseldiagnos i Östergötland inte får den hjälp som skulle behövas för att komma tillbaka i arbete. Flera av landstingen på listan har skäl  att begrunda statistiken och lära av Skåne, där köerna till hörselmottagningarna helt försvunnit sedan man införde Fritt Val.

I Kronoberg, där man nyligen sa nej till ”Vårdval inom Hörselrehabilitering”, kan man notera, att det nu inte bara är Ljungby som inte klarar Vårdgarantin på hörapparutprovning, utan nu gäller det även Växjö. Det är med andra ord rättvist, alla står i en lika lång kö oavsett bostadsort i Kronoberg. Rättviseaspekten var viktig när man sa nej till Vårdval.

Nu är det kanske inte så rättvist med köer ändå. En ny studie ”Waiting times and socioeconomic status among elderly Europeans: evidence from SHARE” av Luigi Siciliani  Rossella Verzulli skriver så här.

 There is also evidence of a negative and significant association between education and waiting times for non-emergency surgery in Denmark, the Netherlands and Sweden. High education reduces waits by 66, 32 and 48%, respectively. We also find income effects, although generally modest.

Grattis alla Kronobergare med hög utbildning som står i hörselkön!


17
Maj 12

Unikt möte för användare av benförankrade hörapparater, Baha®

Den 14:e juni 2012 arrangerar Cochlear™ tillsammans med svensk sjukvård ett informationsmöte för och med Baha-användare. Mötet som är helt unikt i sitt slag syftar till att Baha-användare ska kunna utbyta erfarenheter och få ta del av senaste nyheter och information inom terapiområdet. På plats är läkare och audionomer med specialkompetens inom benförankrade hörsellösningar som håller föreläsningar med frågestunder.

På mötet kommer bland annat docent Anders Tjellström, som på Sahlgrenska Universitetssjukhuset utförde världens första Baha-operation 1977, ge en kort föreläsning med titeln ”Osseointegration och hörsel via direkt benledning”.

NÄR: 14 juni 2012, kl 17:00-20:30
VAR: Cochlear Nordic AB, Konstruktionsvägen 14, 435 33 Mölnlycke
HUR: Anmälan sker via e-post till info-sverige@cochlear.com alt. telefon 031-335 14 65, senast 4 juni
VEM: Användare av benförankrade hörapparater


14
Maj 12

Grattis HRF

Jag vill efter helgen ge en oreserverad eloge till HRF inför kongressen. HRF har genom Hörselforskningsfonden startat Forskningsinstitutet Hörselbron. Inom Hörselbron är man på väg att utveckla ett svenskt kvalitetsregister inom hörselvården, som saknats under trettio år. Jag lyfter på hatten och hurrar!

Hur får man korken tillbaka in i champagneflaska? Fråga en Manchester United fan!


11
Maj 12

Remisser och Vårdval

Det här är ett intressant remissvar till Fritt Val:

Jag skriver i organisationen NOAS namn. NOAS står för Nationella Organisationen för Audiologistuderande. Vi är en styrelse med audiologistudenter från alla utbildningsorter i Sverige, som bland annat värnar om vår profession. Därför har vi valt att svara på er remiss.

Vi undrar hur man kan lita på er utredning, som remissen bygger på, när ni aldrig tagit kontakt med professionen, alltså audionomer, för att få deras åsikt om hur Fritt Val fungerar? I Skåne län har man haft möjligheten till Fritt val sedan 2008, och det var inte förrän en journalist från Malmö P4 för någon månad sedan frågade audionomer om vad de tyckte om det nya systemet, som vi, och många andra fick en idé vad Fritt Val bär med sig ut i praktiken.

Har inte era lärare vid utbildningen berättat om de redovisningar och fakta som finns från Region Skåne? Har man inte informerat om Hörselbrons studier? Har man redovisat avsaknaden av kvalitetsregister inom svensk hörselvård? Kommer nya audionomer att söka ”sanningen” via grävande journalister eller ”vetenskap och beprövad erfarenhet”? Jag är mer besviken på de lärare, som undervisar dig än på dig och NOAS medlemmar. Remissvaren från audionomutbildningarna är som jag skrev häromdagen ett bra exempel på akademisk torftighet och likriktning!

Så här kan man läsa i Dagens Medicin när Roger Molin nationell samordnare för vårdval uttalar sig: ”Alla landsting har nu begärt stumulansbidrag för att utveckla vårdval”. Men svensk hörselvård har inte haft hörapparaten på!

Fotboll är idag ett icke omtyckt samtalsämne i Helsingborg


8
Maj 12

Akademisk mångfald

När man remissvaren från universiteten i Örebro, Lund och Göteborg slås man av att det akademiska fritänkandet är begränsat.Audiologin i Örebro och Göteborg kopierar varandra på ordet inklusive dålig svenska ( som vara centrala i konsekvensbeskrivningen). Rektor i Lund har rättat den dåliga svenskan från audionomen i sitt svar. Gemensamt för dem alla är att de inte tror att de audionomer de utbildar klarar sin yrkesetiska kod vid anställning i privata företag. Det måste vara en allvarlig brist i utbildningen, som man kanske skulle kunna åtgärda, men nix! Svenska Audiologiska Sällskapet (SAS), som i en skrivelse till Fritt Val utredaren ville stoppa förslaget med huvudargumentet att audionomerna inte skulle klara sin yrkesetik som privat anställda, säger i sitt remissvar inte ett ord om att audionomerna inte klarar etiken. Den akademiska kunskapen ändras ibland snabbt!

Läs svaret från Umeå Universitet, som inte haft karbonpapper utan tänker på egen hand.  

AUDIONOMUTBILDNINGEN VID ÖREBRO UNIVERSITET

Sammantaget förkastar vi de förslag till förändrad och ny lagstiftning som förslås i utredningen

I förslaget säger inget om etiska implikationer som vara centrala i konsekvensbeskrivningen. Speciellt gäller detta de förändringar som förvandlar behandlare till säljare och patient till kund. Det märks i förslaget att audiologisk ämnesexpertis inte erbjudits deltagande i utredningsarbetet.

AUDIOLOGIUTBILDNINGEN GÖTEBORG

Sammantaget förkastar vi de förslag till förändrad och ny lagstiftning som förslås i utredningen.

I förslaget säger inget om etiska implikationer som vara centrala i konsekvensbeskrivningen. Speciellt gäller detta de förändringar som förvandlar behandlare till säljare och patient till kund. Det märks i förslaget att audiologisk ämnesexpertis inte erbjudits deltagande i utredningsarbetet.

REKTOR VID LUNDS UNIVERSITET

Sammantaget tycker Lunds universitet att de förslag till förändrad och ny lagstiftning som föreslås i utredningen inte bör genomföras. Det märks tydligt i förslaget att akademi eller ämnesexpertis inte erbjudits deltagande i utredningsarbetet.

I förslaget sägs inget om etiska implikationer som bör vara centrala i konsekvensbeskrivningen. Speciellt gäller detta de förändringar som förvandlar behandlare till säljare och patient till kund.

UMEÅ UNIVERSITET

Remissen beskriver att varje individ själv ska kunna få möjlighet att välja och göra inköp av hjälpmedel. En sådan möjlighet kan få konsekvenser för innehållet i flera utbildningar på grundnivå, där förskrivare av hjälpmedel utbildas. 

I alla program som utbildar om förskrivning av hjälpmedel, tex. arbetsterapeut-, sjuksköterske- och sjukgymnastprogrammen behöver utbildning i hur den nya förskrivningsprocessen kommer att bli och det stora ansvar yrkesutövarna får när de ska bedöma om klienterna/patienterna är kapabla att göra inköp själva och vilka konsekvenser det kan få det för den enskilda förskrivaren om det görs misstag i bedömningen av klientens/patientens möjlighet till eget val.

Heja Björklöven!


5
Maj 12

Ingen audiologi idag bara fest-nästan

Idag tillbringar jag hela dagen med mina gamla studentkamrater. Vi firar 50-årsjubileum sedan examen. Det blir fest hela dagen, så på audiologi tänker jag inte idag.

Vill inte undanhålla läsarna audiomföreningens (SVAF) tydliga ställningstagande till Fritt Val:

Hörselvården i Sverige är just nu inne i en förändringsfas där stora förändringar sker och allt fler audionomer anställs av privata arbetsgivare.

SvAf är som grupp positiv till brukarnas delaktighet i sin hörselrehabilitering. Dock finns det en viss oenighet huruvida hörapparat är ett lämpligt hjälpmedel att ingå i ett system med fritt val eller inte.


4
Maj 12

Audionomutbildningen i Örebro har svårigheter

Den förste öronprofessorn i Sverige var Gunnar Holmgren (1875-1954), den svenska otologins fader.Gunnar Holmgren utbildade under slutet av 20-talet början av 30-talet unga Ö-N-H läkare vid Karolinska. Han uppmanade dem sedan att åka ut i landet och sätta uppegna praktiker. En av dem var Bo Ingberg, som småningom hamnade i Örebro. Bo var mycket involverad i de många specialskolorna i Örebro som Birgittaskolan.

Bo Ingberg blev 1964 chef för den nya audiologiska kliniken i Örebro, där han uträttade mycket gott under många år. HRF beslöt dock vid ett förbundsstyrelsemöte i augusti 2004 att avslå Örebrodistriktets begäran att inbjuda pensionerade Bo Ingberg till Förbundskongressen. Vid samma möte beslöt man att skjuta till mer pengar till HRF Hörteknik.

Bo Ingberg har berättat hur man i slutet av 50-talet hade veckolånga hörapparatanpassningskurser. I grupper på 12-15 personer deltog man och bodde under tiden på hotell på landstingets bekostnad. Bo Ingberg blev sedan ansvarig för hörselvårdsassistentutbildningen, som då var en bristyrkesutbildning. När Karolinska inte längre hade plats för utbildningen av hörselvårdsassistenter och det inte längre var en bristyrkesutbildning kom den till Örebro 1969.

Den har sedan blivit en utbildning av audionomer som flyttat från Vårdskolan till Universitetet, men nu har man stora problem. I ett remissvar skriver man till Fritt Val utredningen att man inte klarar av att utbilda audionomer för privata audionommottagningar. Så här skriver man:

I förslaget säger inget om etiska implikationer som vara centrala i konsekvensbeskrivningen. Speciellt gäller detta de förändringar som förvandlar behandlare till säljare och patient till kund. Det märks i förslaget att audiologisk ämnesexpertis inte erbjudits deltagande i utredningsarbetet.

Med behandlare menar man legitimerad audionom i offentlig tjänst och med säljare menar man legitimerad audionom i privat tjänst. De som leder audionomutbildningen i Örebro påpekar att de audionomer som utbildas där inte klarar sin yrkesetiska roll. Rektor vid Universitetet bör genast se över utbildningen av audionomer vid lärosätet. Eftersom idag ungefär var tredje audionom i landet får anställning på en privat audionommottagning begränsas de audionomer som utbildas i Örebro kraftigt i sina yrkesvalsmöjligheter.

Det är för mig skrämmande att Audionomutbildningen i Örebro säger att man inte klarar av att utbilda audionomer som skall tjänstgöra i privata företag!


30
Apr 12

Fritt val av hörapparat i Skåne

Sveriges Radio berättade torsdagen 26 mars 2009.

Kritiken ökar mot förslaget i Region Skåne att ändra reglerna för hörapparater. Om regionfullmäktige säger ja, kan den som behöver hörapparat få betala flera tusen kronor själv.

 Var finns det kompetenta beslutsunderlaget, vilka konsekvenser för samhället får dessa korkade åtgärder? undrar Anders Jönsson, teknisk audiolog som utbildar audionomer på Lunds universitet.

Han är minst sagt upprörd. När han i fredags fick nys om de nya regler som habiliterings- och hjälpmedelsnämnden skulle besluta om reagerade han häftigt. I måndags fattade nämnden beslutet, den socialdemokratiska oppositionen reserverade sig. Imorgon fredag kommer hälso- och sjukvårdsnämnden att säga sitt i frågan. I slutet av april ska regionfullmäktige fatta det definitiva beslutet.
Tio procent av den skånska befolkningen behöver hörapparat. Anders Jönsson tror att många av dem i framtiden inte kommer att skaffa sig hörhjälpmedel, inte minst unga vuxna och pensionärer med dålig ekonomi.

– Istället för att idag betala 800 kronor får den enskilde kanske betala 8 000, säger Anders Jönsson som oroar sig för följderna.

Nu vet vi svaret. Istället för som tidigare, exempelvis 2007, göra 7000 primära hörselrehabiliteringar per år i Skåne gjordes 2009 över 14000 och åren därefter nästan 10000 per år. Aldrig tidigare har så många skåningar fått hörapparater utan köer och på väsentligt närmare håll. Det har alla uppmärksammat utom Lunds Universitet där Rektor, med hjälp av Jonas Brännström svarar för det mest bisarra remissvaret på Fritt Val utredningen.

Rektor i Lund, som ansvarar för audionomutbildning med hjälp av Jonas Brännström och Anders Jönsson, anser att de audionomer de utbildar inte klarar av att följa sin etiska yrkeskod som audionomer när de arbetar inom privat verksamhet!

I förslaget sägs inget om etiska implikationer som bör vara centrala i konsekvensbeskrivningen. Speciellt gäller detta de förändringar som förvandlar behandlare till säljare och patient till kund.

 Den åsikten är minst sagt bisarr när den uttrycks av en Rektor för ett Universitet som utbildar audionomer.Skall ett Universitet fortsatt få handha utbildning av audionomer, om de man utbildar inte klarar av yrkesetiken när man arbetar inom privat verksamhet. Alltfler audionomer arbetar i privat tjänst. Den här frågan är inte avslutad!

Rektor ”glömde” att redovisa vad Skånes revisorer skrev om vårdvalet:

-       Förändringarna varit positiva ur ett brukarperspektiv. Effekter är avsevärt bättre tillgänglighet och hög och likvärdig kvalitet.

-       Hörselverksamheten blivit mer enhetlig i Regionen

-       Tidigare oklara ansvarsförhållanden har nu förtydligats

Dessutom visar Rektor prov på rejäl vetenskaplig ohederlighet när han skriver:

Slutligen, Hjälpmedelsinstitutets slutrapport ”Större inflytande och delaktighet. Slutrapport från försöksverksamheten Fritt val av hjälpmedel” (Hjälpmedelsinstitutet; 2010) som åberopas i utredningen indikerar att denna typ av hjälpmedelsförsörjningsmodell saknar attraktionskraft då ca 99% av patienterna låter bli att välja överhuvudtaget. 

Rektor ”glömmer” att berätta att utfallet, inom den verksamhet remissvaret beskriver (hörsel), var mycket avvikande. Det var inom hörselområdet som valfriheten utnyttjades mest och var mest uppskattad! 43,7 % av alla Fritt Val produkter som förskrevs var hörapparater, trots att hörselområdet bara var med i ett av de tre försökslandstingen slutrapporten redovisar!

Rektor refererar till Socialstyrelsens utredning från 2012. Den kom således efter den utredning Rektor uttalar sig om. I den utredningen riktar Socialstyrelsen skarp kritik mot Landstingen.

 En ny rapport från Socialstyrelsen riktar hård kritik mot landstingens fördjupade hörselrehabilitering. Rapporten ger en bild av en splittrad hörselvård, med stora skillnader mellan olika landsting när det gäller insatser, tillgången till olika kompetenser, hanteringen av habiliterings- och rehabiliteringsplaner och uppföljningen av vårdinsatserna. Socialstyrelsen pekar också på att det ofta saknas styrdokument med tydliga riktlinjer och rutiner som anger hörselvårdens uppdrag, vilka metoder de ska använda och hur de ska samverka med andra vårdgivare.

 På vad sätt talar detta emot ”Fritt val”?


22
Apr 12

Audionom ett toppenyrke – i USA

I USA har ett institut rankat vilka av 200 jobb som är bäst och sämst. Man har värderat arbetet efter fysiska krav, arbetsmiljö, inkomst, stressfaktorer och jobbutsikter.

Audionom kommer på sjätteplats!

Listan toppas av systemutvecklare före aktuarie,  personalchef, tandhygienist och portföljförvaltare. Sedan kommer AUDIONOM. På fyrtiondeplatsen hittar vi allmänläkare, på fyrtiofemte kirurg, på sjuttionde PR-chef, på åttiosjunde advokat.

Längre ner hittar man 104 Pilot, 106 Säljare i grossistledet, 112 Bartender,  141 General och 195 Servitör/servitris. De tre sista platserna är 198 Soldat, 199 Mjölkbonde och 200 Skogsarbetare.

En audionom i USA, har enligt studien en inkomst på $ 67000 en knapp halv miljon kronor svenska riksdaler, klart bättre än i Sverige. Fritt Val i Stockholm har gett audionomerna i huvudstaden  ett rejält lönelyft genom att olika arbetsgivare slåss om de alltför få audionomerna.


19
Apr 12

Tinnitus och CI

Torsdagen den 19 april 2012 kl 18.00 – ca 20.15 direktsänds föreläsningen Tinnitus – hur står man ut? från Skånes universitetssjukhus i Lund.

PROGRAM

18.00 Inledning av PIL och Hörselskadades förening i Lund

18.15 Tinnitus : forskning då och nu. Per Broms, hörselläkare, Öron-,näs- och halskliniken SUS

19.00 Fruktpaus. HRF har informationsmaterial. PIL har öppet hus, bokbord och medietips.

19.15 Leva ett bra liv trots tinnitus. Ingela Ludvigsson, licensierad mental tränare, f d musiklärare

19.45 Strategier för att bättre hantera tinnitusbesvären. Leg. psykolog Ulrika Dehlryd, Psykologresursen inom Syn, Hörsel och Dövverksamheten och Marie-Louise Grahn, kurator, Hörselenheten vuxna.

20.15 Frågestund

Teamet för hörselimplantat vid Akademiska sjukhuset i Uppsala inbjuder till jubileumsträff den 19 april i anledning av att det är tio år sedan operationer med cochleaimplantat startade vid Akademiska sjukhuset.

Det första minderåriga barnet opererades med CI 1991. Idag finns det CI verksamheter vid sju sjukhus i Göteborg, Linköping, Lund, Stockholm, Umeå, Uppsala och Örebro.

Firandet sker på Akademiska sjukhuset i Grönvallssalen klockan 16-19.

Opererade patienter, anhöriga samt alla andra berörda och intresserade hälsas välkomna att fira med föredrag, mat och mingel.

Inbjudna föreläsare är bland annat professor Hans Rosling, internationellt känd för pedagogiska föredrag om global hälsa. Hans Rosling är också aktiv i Barnplantorna genom barnbarnet Max, som har dubbla cochleaimplantat.

Spännande tema på Hans Roslings anförande är ”CI statistik är svårare än CI-operation, men nästan lika viktigt”.

Ann-Charlotte Gyllenram, ordförande i Barnplantorna talar under temat ”Samverkan och samsyn driver utvecklingen framåt”.