Jag läser i programbladet för HRF Kongressen ”En ny upplysningstid” massor av intressanta nyheter. Under rubriken ”Sex framgångar för HRF 2009-2012” berättar man under punkt 3 ”Alla skall ha råd att höra” om framgångarna i Skåne. ”Politikerna tvingades backa”. Sanningen är att egenavgiften höjdes och att ”hörselpengen” uppsköts ett drygt år och blev istället för 1500 kronor för alla, 1200 för de som hade minst behov av avancerad hörapparat, hur man nu fastställer det, och 1800 för de som behövde mer avancerad. Vilka skånska framgångar! Grattis HRF!
Skåne
11
Maj 12
Remisser och Vårdval
Det här är ett intressant remissvar till Fritt Val:
Jag skriver i organisationen NOAS namn. NOAS står för Nationella Organisationen för Audiologistuderande. Vi är en styrelse med audiologistudenter från alla utbildningsorter i Sverige, som bland annat värnar om vår profession. Därför har vi valt att svara på er remiss.
Vi undrar hur man kan lita på er utredning, som remissen bygger på, när ni aldrig tagit kontakt med professionen, alltså audionomer, för att få deras åsikt om hur Fritt Val fungerar? I Skåne län har man haft möjligheten till Fritt val sedan 2008, och det var inte förrän en journalist från Malmö P4 för någon månad sedan frågade audionomer om vad de tyckte om det nya systemet, som vi, och många andra fick en idé vad Fritt Val bär med sig ut i praktiken.
Har inte era lärare vid utbildningen berättat om de redovisningar och fakta som finns från Region Skåne? Har man inte informerat om Hörselbrons studier? Har man redovisat avsaknaden av kvalitetsregister inom svensk hörselvård? Kommer nya audionomer att söka ”sanningen” via grävande journalister eller ”vetenskap och beprövad erfarenhet”? Jag är mer besviken på de lärare, som undervisar dig än på dig och NOAS medlemmar. Remissvaren från audionomutbildningarna är som jag skrev häromdagen ett bra exempel på akademisk torftighet och likriktning!
Så här kan man läsa i Dagens Medicin när Roger Molin nationell samordnare för vårdval uttalar sig: ”Alla landsting har nu begärt stumulansbidrag för att utveckla vårdval”. Men svensk hörselvård har inte haft hörapparaten på!
Fotboll är idag ett icke omtyckt samtalsämne i Helsingborg
3
Maj 12
Åsiktsfrihet
Idag finns två kommentarer på bloggen om min blogg och mig. De har samma budskap som Konrad Konradssons åsikter i Dagens Medicin. Eftersom jag inte är läkare och saknar audiologisk utbildning skall jag överhuvudtaget inte uttala mig om hörselvård.
Nu är det så bra och vist inrättat i Sverige, att hur de pengar folk betalar i skatt för vård används och fördelas, beslutas av politiker och inte av vårdpersonal. Politikerna, liksom många andra, debatterar vårdens inriktning och utformning. Jag anser detta viktigt och nödvändigt i en demokrati. De politiker som fattade beslut om privata audionommottagningar i Skåne saknade audiologisk utbildning. De fattar även beslut om cancervård utan särskild sådan utbildning. Ingen av dem, eller jag, menar att Arlinger inom audiologi eller Einhorn inom cancervård inte kan sina ämnesområden. Trots det fattar politiker ibland ”obekväma” beslut i strid med den medicinska personalens åsikter. Om Konradsson och dagens två bloggare vill ändra på demokratins principer, får ni gärna tycka det, men ni har ingen stor anhängarskara. Det är vitalt för vårdens utveckling att många människor med olika kunskap debatterar vård, även hörselvård, enligt mitt synsätt. Vore intressant att höra vad bloggarna och Konradsson anser!
Så här skriver Konradsson i det nya inlägget i Dagens Medicin:
Vidare replikerar Bertil Allard: ”Skånes sex offentliga hörcentraler på sex orter har ersatts av över 30 privata audionommottagningar på 15 orter”, men antal säger inget om kvalitet. Att offentliga hörcentraler ersätts med ”hörselbutiker” är en skrämmande utveckling.
Jag funderar på om Konradsson medvetet tar undan fakta, eller inte är påläst. Av en rapport från HRF och HI från 20 april i år framgår att följande huvudmän ingår i Hörselbrons Kvalitetsregister eller Nationella Kvalitetsregistret: Östergötland, Örebro, Västmanland, Skåne och Stockholm. ”Hörselbutikerna” i Skåne och Stockholm rapporterar till Hörselbrons Nationella Kvalitetsregister till skillnad från Konradssons egen verksamhet!
Att de som räknar pengar – Skånes revisorer – uttalar sig om hur ett redan skrivit avtal efterföljs säger ingenting om vårdkvaliteten.
Om Konradsson orkat läsa rapporten, kunde han ha konstaterat att den gjorts av ett välrenommerat undersökningsföretag på uppdrag av Skånes revisorer. Att Konradsson skriver att Skånes revisorer ”räknar pengar” tror jag inte de instämmer i. De har ett ansvar att granska Regionens verksamhet och se hur de medel används som kommer från skattebetalarna. Gör man rätt saker, gör man dem på rätt sätt etc.
Så här skriver Konradsson vidare:
Vi kan också undra om en person som aldrig arbetat inom den offentliga hörselvården, utan enbart arbetat som försäljare eller ansvarig för ett vinstdrivande bolag, begriper läkarnas ansvar eller audionomernas roll inom svensk hörselvård.
Anser Konradsson att läkare inom privat verksamhet inte begriper vårdfrågor, eller är den kunskapen förbehållen de som arbetar inom offentlig verksamhet. Under åren 1975-1982 ansvarade jag för LIC:s ortopedtekniska och hörseltekniska verksamhet. Vi hade avtal med de olika landstingen och 1982, när jag lämnade LIC hade vi över 100 hörseltekniker på ett trettiotal orter. Jag hade löpande kontakter under alla åren med de ansvariga för audiologin i landstingen. Vi stämde av, att de hörseltekniker som installerade hörseltekniska hjälpmedel och reparerade hörapparater och var anställda av LIC gjorde ett bra jobb för hörselvården i samverkan med övriga anställda. Under alla de åren råkade jag ALDRIG ut för, att någon bespottade mig och ifrågasatte min kompetens och mitt kunnande på grund att jag inte hade medicinsk eller teknisk utbildning. Det är som framgår av bland annat bloggarna och Konradsson legio i den moderna svenska hörselvårdsdebatten. Jag har sedan 2006 varit ordförande i ett företag som sysslat med primär hörselrehabilitering. Det är kanske bäst att förklara för vissa, att det är inte jag personligen som gör rehabiliteringen, tack och lov, men jag är klient. Det är inte heller jag som leder den operativa verksamheten av våra drygt tjugo audionomer, utan det gör två utomordentligt kunniga audionomer. Jag förstår att Konradsson och många andra tycker att audionomer har för dålig utbildning och inte kan sitta på dubbla stolar och vara privat anställda, de skulle inte klara av sin yrkesetik. Över dessa påståenden har jag bara ett ord SKÄMS, dubbelt SKÄMS. Det är ovärdigt av en akademisk utbildad person att ifrågasätta yrkesetiken hos en yrkeskollega. SKÄMS ÅTER DUBBELT SKÄMS!
30
Apr 12
Fritt val av hörapparat i Skåne
Sveriges Radio berättade torsdagen 26 mars 2009.
Kritiken ökar mot förslaget i Region Skåne att ändra reglerna för hörapparater. Om regionfullmäktige säger ja, kan den som behöver hörapparat få betala flera tusen kronor själv.
Var finns det kompetenta beslutsunderlaget, vilka konsekvenser för samhället får dessa korkade åtgärder? undrar Anders Jönsson, teknisk audiolog som utbildar audionomer på Lunds universitet.
Han är minst sagt upprörd. När han i fredags fick nys om de nya regler som habiliterings- och hjälpmedelsnämnden skulle besluta om reagerade han häftigt. I måndags fattade nämnden beslutet, den socialdemokratiska oppositionen reserverade sig. Imorgon fredag kommer hälso- och sjukvårdsnämnden att säga sitt i frågan. I slutet av april ska regionfullmäktige fatta det definitiva beslutet.
Tio procent av den skånska befolkningen behöver hörapparat. Anders Jönsson tror att många av dem i framtiden inte kommer att skaffa sig hörhjälpmedel, inte minst unga vuxna och pensionärer med dålig ekonomi.
– Istället för att idag betala 800 kronor får den enskilde kanske betala 8 000, säger Anders Jönsson som oroar sig för följderna.
Nu vet vi svaret. Istället för som tidigare, exempelvis 2007, göra 7000 primära hörselrehabiliteringar per år i Skåne gjordes 2009 över 14000 och åren därefter nästan 10000 per år. Aldrig tidigare har så många skåningar fått hörapparater utan köer och på väsentligt närmare håll. Det har alla uppmärksammat utom Lunds Universitet där Rektor, med hjälp av Jonas Brännström svarar för det mest bisarra remissvaret på Fritt Val utredningen.
Rektor i Lund, som ansvarar för audionomutbildning med hjälp av Jonas Brännström och Anders Jönsson, anser att de audionomer de utbildar inte klarar av att följa sin etiska yrkeskod som audionomer när de arbetar inom privat verksamhet!
I förslaget sägs inget om etiska implikationer som bör vara centrala i konsekvensbeskrivningen. Speciellt gäller detta de förändringar som förvandlar behandlare till säljare och patient till kund.
Den åsikten är minst sagt bisarr när den uttrycks av en Rektor för ett Universitet som utbildar audionomer.Skall ett Universitet fortsatt få handha utbildning av audionomer, om de man utbildar inte klarar av yrkesetiken när man arbetar inom privat verksamhet. Alltfler audionomer arbetar i privat tjänst. Den här frågan är inte avslutad!
Rektor ”glömde” att redovisa vad Skånes revisorer skrev om vårdvalet:
- Förändringarna varit positiva ur ett brukarperspektiv. Effekter är avsevärt bättre tillgänglighet och hög och likvärdig kvalitet.
- Hörselverksamheten blivit mer enhetlig i Regionen
- Tidigare oklara ansvarsförhållanden har nu förtydligats
Dessutom visar Rektor prov på rejäl vetenskaplig ohederlighet när han skriver:
Slutligen, Hjälpmedelsinstitutets slutrapport ”Större inflytande och delaktighet. Slutrapport från försöksverksamheten Fritt val av hjälpmedel” (Hjälpmedelsinstitutet; 2010) som åberopas i utredningen indikerar att denna typ av hjälpmedelsförsörjningsmodell saknar attraktionskraft då ca 99% av patienterna låter bli att välja överhuvudtaget.
Rektor ”glömmer” att berätta att utfallet, inom den verksamhet remissvaret beskriver (hörsel), var mycket avvikande. Det var inom hörselområdet som valfriheten utnyttjades mest och var mest uppskattad! 43,7 % av alla Fritt Val produkter som förskrevs var hörapparater, trots att hörselområdet bara var med i ett av de tre försökslandstingen slutrapporten redovisar!
Rektor refererar till Socialstyrelsens utredning från 2012. Den kom således efter den utredning Rektor uttalar sig om. I den utredningen riktar Socialstyrelsen skarp kritik mot Landstingen.
En ny rapport från Socialstyrelsen riktar hård kritik mot landstingens fördjupade hörselrehabilitering. Rapporten ger en bild av en splittrad hörselvård, med stora skillnader mellan olika landsting när det gäller insatser, tillgången till olika kompetenser, hanteringen av habiliterings- och rehabiliteringsplaner och uppföljningen av vårdinsatserna. Socialstyrelsen pekar också på att det ofta saknas styrdokument med tydliga riktlinjer och rutiner som anger hörselvårdens uppdrag, vilka metoder de ska använda och hur de ska samverka med andra vårdgivare.
På vad sätt talar detta emot ”Fritt val”?
19
Apr 12
Tinnitus och CI
PROGRAM
18.00 Inledning av PIL och Hörselskadades förening i Lund
18.15 Tinnitus : forskning då och nu. Per Broms, hörselläkare, Öron-,näs- och halskliniken SUS
19.00 Fruktpaus. HRF har informationsmaterial. PIL har öppet hus, bokbord och medietips.
19.15 Leva ett bra liv trots tinnitus. Ingela Ludvigsson, licensierad mental tränare, f d musiklärare
19.45 Strategier för att bättre hantera tinnitusbesvären. Leg. psykolog Ulrika Dehlryd, Psykologresursen inom Syn, Hörsel och Dövverksamheten och Marie-Louise Grahn, kurator, Hörselenheten vuxna.
20.15 Frågestund
Teamet för hörselimplantat vid Akademiska sjukhuset i Uppsala inbjuder till jubileumsträff den 19 april i anledning av att det är tio år sedan operationer med cochleaimplantat startade vid Akademiska sjukhuset.
Det första minderåriga barnet opererades med CI 1991. Idag finns det CI verksamheter vid sju sjukhus i Göteborg, Linköping, Lund, Stockholm, Umeå, Uppsala och Örebro.
Firandet sker på Akademiska sjukhuset i Grönvallssalen klockan 16-19.
Opererade patienter, anhöriga samt alla andra berörda och intresserade hälsas välkomna att fira med föredrag, mat och mingel.
Inbjudna föreläsare är bland annat professor Hans Rosling, internationellt känd för pedagogiska föredrag om global hälsa. Hans Rosling är också aktiv i Barnplantorna genom barnbarnet Max, som har dubbla cochleaimplantat.
Spännande tema på Hans Roslings anförande är ”CI statistik är svårare än CI-operation, men nästan lika viktigt”.
Ann-Charlotte Gyllenram, ordförande i Barnplantorna talar under temat ”Samverkan och samsyn driver utvecklingen framåt”.
16
Apr 12
Hockey och ny hörapparatteknik
Igår kväll tittade jag på Brynäs-Skellefteå från slutspelet i ishockey och tänkte på Lennart Hofvelius (Hovan) som var lagläkare i Brynäs och även i Tre Kronor. Hovans specialitet var skuldror och vi pratade många gånger om skulderortoser, men jag fick aldrig riktigt till samtalen till ett samarbete och en produkt. Jag var på American Academy of Orthopaedic Surgeons (AAOS) i USA och lärde mig mycket av Hovan de säkert 100 svenska ortopeder som var där varje år. Hovans skratt kan uppväcka döda. Som jag tidigare berättat är AAA, en motsvarighet inom audiologi, tomt på svenskar från offentlig hörselvård.
När Brynäs nu torskade mot Skellefteå hockeyn tänker jag, som sagt på Hovan, som sedermera blev professor och var den som avslöjade ett forskningsfusk inom ortopedin, som ledde till att en professor avsattes. Han hade modet att ifrågasätta en professor inom sin egen ortopediska specialitet och med fakta belägga att det förekommit fusk.
I Ny Medicin kan man man läsa om en ny sorts hörapparat.
Skånes universitetssjukhus ingår i en skandinavisk studie om nyttan med en inopererad hörapparat. Den 25:e operationen gjordes på SUS.
- Totalt ska apparaten testas på 25 patienter i Skandinavien, berättar överläkare Carl-Magnus Petersson, vid Öron-Näs-Halskliniken på Skånes universitetssjukhus.
Han gjorde operationen med stöd av doktor Lennart Edfeldt i Uppsala, den läkare som har störst erfarenhet av insättning av den nya hörapparaten.
Syftet med studien är att jämföra den nya hörapparaten med de som traditionellt används.
Fördelarna jämfört med traditionella apparater är att man inte har något som sitter i hörselgången och det uppstår inga tjutande ljud, vilket det ibland gör i traditionella hörapparater, säger Carl-Magnus Petersson.
Utrustningen kostar cirka 110 000 kronor utöver operationen.
4
Apr 12
Audionytt på nätet
Nu finns senaste numret av Audionytt på nätet.
Som den stora egoist jag är, rekommenderar jag sidan 22-23 där Stig Arlinger och jag skrivit ett inlägg och berättar om på vilka punkter vi är överens. Jag tycker att fler borde finna gemensamma ståndpunkter att lyfta fram. Stig och jag har olika uppfattning om vårdval och fritt val, men svensk hörsel handlar väl om mer än så. Dessutom är det så att såväl vårdval som fritt val är införda i Stockholm och Skåne och vårdvalet vinner insteg på alltfler vårdområden. Att SLL och region Skåne skulle riva upp sina beslut om vårdval inom primär hörselrehabilitering, bygga egna hörcentraler och anställa audionomer är enligt min bedömning helt uteslutet.
3
Apr 12
Fakta om Vårdval och Fritt Val hörsel
I det senaste numret av Audionytt har Kjell Alenius ställt samman fakta om Vårdval och Fritt Val inom hörselområdet. Nyttig läsning för alla.
Korta fakta om Vårdval och Fritt Val i Stockholm och Skåne I texten kallas såväl Skåne som Stockholm för landsting och de ställen där hörselrehabilitering sker för audionommottagning/mottagning
Vårdval innebär att personer kan söka hörselvård direkt hos de godkända (auktoriserade) audionommottagningarna utan remiss. En behovsbedömning av personen görs av en Legitimerad Audionom. Är klienten berättigad till hörselrehabilitering enligt landstingets regler, som varierar mellan Stockholm och Skåne, så vidtar en rehabiliteringsprocess. Ersättningen av såväl behovsbedömning som hörselrehabilitering fastställs, precis som för alla andra vårdområden, lokalt i respektive landsting. Det är ett omfattande regelverk som styr Vårdvalet. Som exempel kan nämnas Stockholm där ”regelboken” är på 84 sidor. Personer som omfattas av så kallad ”utvidgad rehabilitering” ska hänvisas till andra specialiserade enheter.
Fritt Val innebär att klienten kan välja andra hörapparater än de som landstinget upphandlat. Om klienten vill ha en hörapparat utanför det upphandlade sortimentet utgår ett av respektive landsting fastställt belopp per hörapparat. För detta kan klienten välja en hörapparat utanför landstingets upphandlade sortiment. Klienten kan, om han/hon valt en dyrare hörapparat få betala ett tillägg av varierande storlek eller om man valt en billigare apparat få en sådan utan eget tillägg. Klienten skall alltid upplysas om såväl landstingets eget sortiment, samt att det finns ett valsystem. Om klienten väljer en hörapparat utanför landstingets sortiment äger och ansvarar klienten för hörapparaten. Om klienten väljer en hörapparat ur landstingets sortiment i Stockholm äger och ansvarar landstinget för hörapparaten, precis som i de flesta andra landsting. I Skåne äger och ansvarar klienten helt, även för hörapparater ur landstingets sortiment.
Skåne
Ersättning inom Vårdvalet till Audionommottagningen
Behovsbedömning 600
Hörselrehabilitering 1400
Patientavgift 900
Fritt Val Skåne bidrag till klienten
Basbehov per hörapparat 1200 kr
Avancerat behov per hörapparat 1800 kr
Oavsett om klienten väljer Skånes upphandlade hörapparater eller hörapparater via Fritt Val så äger klienten sina hörapparater och står själv för service och reparationer av hörapparaterna. Justeringar ingår i ersättningen för rehabiliteringen och gäller hela hörapparatens livslängd. Efter fyra (4) år kan klienten få nya hörapparater. Innan Skåne införde Vårdval drevs motsvarande hörselvård av sex hörcentraler och 2007 som var sista året med den driftsformen gjorde ca 7000 hörselrehabiliteringar i Skåne, vilket det hade varit i flera år. År 2009 som var första hela året med Vårdval gjordes 14431 rehabiliteringar, 2010 blev det 9311 och 2011 slutade det på 9052. Skåne redovisar idag landets kortaste köer enligt den officiella statistiken http://www.vantetider.se/se-vantetider/aktuellt-vaentetidslaege?questionary=a&survey=%2Fanalys%2Fjson-services.seam%3Fsurvey%3D3&utbud=67
Stockholm
Ersättning inom Vårdvalet till audionommottagningen
Behovsbedömning 419
Hörselrehabilitering 622
Patientavgift 600
Till det kommer en ”listningsersättning” som ger 204 kr per år och klient till den mottagning där klienten listat sig. Det är dit klienten ska gå för justeringar, service och reparationer. Klienten kan byta klinik – ”lista om sig”. Redan när man gör startar sin hörselrehabiliteringen ska man bli listad. För att kunna få reparationer och justeringar utförda på ”gamla hörapparater” som finns ute hos klienter måste klienten lista sig.
Fritt Val i Stockholm bidrag till klienten
Oavsett behov per hörapparat inklusive insats 3040 kr
Per insats (propp) 340 kr
Reparationskonto per hörapparat 1340 kr
Om klienten väljer landstingets hörapparater så lånar klienten hörapparaterna, men är ansvarig för dem om de kommer bort eller skadas av oaktsamhet. Kostnader för tjänsterna runt justeringar, service och reparationer ingår i listningsersättningen som klinikerna får. Om klienten väljer Fritt Val så äger klienten hörapparaterna och ansvarar helt för dem, men har ett reparationskonto att tillgå. Justeringar av hörapparaterna ska ingå i den ”listningsersättning” som mottagningen får.
Stockholm införde Vårdval och Fritt Val av hjälpmedel 1 december 2011, så systemet är nytt. Innan dess så drevs den ”basala hörselrehabiliteringen” i monopol av Avesina som vann det i en upphandling 2008. Köerna till hörselvården i Stockholm var innan 2008 långa och mellan 2008 och nya systemet har köerna fortsatt att vara långa.
30
Mar 12
Kvalitetssäkra hörselvården
På tema Hörsel berättade Anders Jönsson om kvalitetssäkring inom hörselvården. Utan tillstymmelse till bevis berättade han att farorna för svensk hörselvård är privata företag, vinstintressen och klienters fria val. Anders J lyssnar på radion och får veta sanningen. Så här skrev han i ett utskick nyligen:
Till alla med intresse för utveckling av svensk audiologi
För ett par veckor sedan publicerades en granskning av hörselrehabiliteringen i Skåne av SR Malmö. Den består av fem nyhetsreportage och ett avslutande samtal med ansvarig politiker (se länkar längst ner). Här framträder en bild av den skånska hörselrehabiliteringen som står i bjärt kontrast till den nästan propagandaliknande bild som presenterats via vissa kanaler. Som verksam i Skåne har jag inte alls känt igen mig i propagandabilden med tummarna i luften. Däremot känner jag tydligt igen den bild som förmedlas av Sveriges radios guldspadebelönade journalist som står bakom reportagen.
Audiologin behöver utvecklas i Sverige. Men det som hänt i Skåne riskerar kortsluta den utvecklingspotential som finns. Systemet innebär att två grupper gynnas: De med trivial hörselproblematik och de med stora ekonomiska resurser, helt i strid med hälso- och sjukvårdslagen. Därför är detta angeläget för hela Sverige och budskapet blir nästan övertydligt: Kopiera INTE den Skånska modellen.
Utredningen om ”Fritt val” (SOU 2011:77) som presenterades i december och nu är ute på remiss, lyfter fram Skåne som ett bra exempel. Detta är för mig fullständigt obegripligt.
Att allt inte har havererat i Skåne beror på en hittills stor lojalitet från hårt arbetande audionomer som trots orimliga ersättningar försöker få verksamheten att fungera. Men med sorg ser jag på hur audionomer i princip blir gisslan i detta system. Å ena sidan lyfts legitimationen fram som garant för att inget kan gå fel, å andra sidan finns en ekonomisk realitet som innebär att om man inte säljer tillräckligt bra finns inte utrymme att göra det som krävs enligt vetenskap och beprövad erfarenhet.
Mitt i detta ”Fria val” framträder en märklig bild. Sortimentet hos vissa aktörer är så hemligt att varken journalister eller Region Skåne kan få fram vilka hörapparater som regionens pengar har använts till. Regionen verkar inte ens förstå att detta är ett problem. Tydligen kan man bara få kunskap om sortimentet i det slutna rummet på plats. Via hemsidor på nätet finns ingen information alls om respektive leverantörs produkter och priser – sådan öppenhet tål alltså inte det ”fria valet”.
Det avslutande samtalet med ansvarig politiker gör mig nästan rädd. Bara några punkter:
1. Han påstår att det var 1,5 års väntetid - men inte ens den mottagning som låg sämst till hade så lång väntetid
2. Brukarna gjorde massivt motstånd mot förändringen när den genomfördes, men det beskriver han nu som ”önskemål från brukarna”
3. Regionen behöver tydligen inte veta vilka hörapparater man betalar för, brukarna är ju nöjda…
4. Han påstår till och med att ingen huvudman har möjlighet att följa med i den tekniska utvecklingen så som brukarna kan. Därmed underkänner han alltså inte bara sin egen utan hela den audiologiska professionens kompetens.
Slutar här, men det finns mycket mer att reagera på.
Läs! Lyssna! Tänk! Agera!
Hör gärna av er med input till ansvarig journalist vars mailadress och telefonnummer finns under artiklarna.
Hälsningar
Anders Jönsson
civ. ing. – teknisk audiologi
Att Region Skånes revisorer granskat verksamheten i en rapport och att Habilitering och Hjälpmedel gjort revisioner hejdar inte Anders Jönssons tyckanden. Pinsamt minst sagt. Anders Jönsson kan uppenbarligen inte skilja på vetenskapliga fakta och beprövad erfarenhet och eget högst personligt tyckande.
29
Mar 12
Svenska Audiologiska Sällskapet tycker till
I ett brev daterat 18 november 2011 till utredningen Fritt Val av hjälpmedel skriver Svenska Audiologiska Sällskapet (SAS) en del förvånande saker under rubriken etik.
”Hur ska man som audionom kunna arbeta utifrån god etik i den verklighet som nu råder på auktoriserade audionommottagningar i region Skåne, och snart troligen även i Stockholm?”
”Audionomen får ett försäljningskrav på sig och risken finns att man tvingas föreslå Fritt Val av ekonomiska skäl-förutsatt att patienten har möjlighet att betala förstås.”
”Detta är ett etiskt mycket stort problem och bör inte byggas in i en konstruktion för hur hörselvård och rehabilitering utformas i Sverige. Att i samma verksamhet integrera offentligt finansierad hälso- och sjukvård med privata försäljningsintressen, som kan uppfyllas genom rekommendation av egenvård i Fritt Val, skapar en ohållbar situation för audionomerna och för patienterna.”
Brevet är undertecknat av Pia Uhlin som ordförande i SAS, samt Jonas Brännström (Svensk Audionomföreningen), Stefan Stenfelt (Svensk Teknisk Audiologisk Förening), Birgitta Tell (Hörselskadades Riksförbund) och Inger Uhlen (Svensk Medicinsk Audiologisk Förening).
Två av undertecknarna förvånar mig mest Jonas Brännström och Birgitta Tell. Idag finns över femtio privata audionommottagningar i Skåne och Stockholm och uppskattningsvis har dessa 150 audionomer anställda. Jonas Brännström, som dåvarande ordförande i Audionomföreningen, tror inte att hans medlemmar klarar av att som privat anställda följa den yrkesetiska koden. Häpnadsväckande! Att Birgitta Tell undertecknar detta samtigt som HRF genom HRF Hörteknik bedriver just en sån verksamhet som man ifrågasätter är kvalificerad dubbelmoral.
När man i Stockholm nu inför vårdval för öron- näsa och halsläkare är gruppen då orolig för att dessa läkare skall klara av etiken?
Inom all privat vård och omsorg finns försäljnings och vinstintressen. Skall all privat vård och omsorg förbjudas?
