Stockholm


27
Apr 12

HRF:s affärer

I december 2011 kontaktades jag av Moa Källström på Språkröret (HRF i Stockholms tidning). Hon ville ta upp frågan om Fritt val och HRF Hörteknik. Jag var förvånad. Jag vet hur illa omtyckt jag är av HRF, men nu kom redaktören för Språkröret till mig och så här skrev hon:

I artikeln är min tanke att både du och Jan-Peter Strömgren ska få komma till tals. Sedan får läsarna bilda sig en egen uppfattning. (Mail från 9 december 2011).

Så här svarade jag:
HRF:s två ansikten

SÅ HÄR ANNONSERAR HRF HÖRTEKNIK

Hörapparatutprovning
Vi kan erbjuda utprovning av hörapparater helt privat eller mot rekvisition från landstinget. Från och med 1 december utför vi även på uppdrag av Stockholms Läns Landsting utprovning av hörapparater. Ingen remiss krävs.
Vi har ett brett sortiment med hörapparater och utprovningen sker i våra fina lokaler på Gävlegatan 16 i Stockholm.

 SÅ HÄR SKREV HRF I SITT FLYGBLAD SOM MAN DELADE UT PÅ KONFERENSEN FRITT VAL 8/12

I sin reklam hävdar nämligen hörselföretag att deras privata utbud innehåller ”mer avancerade hörapparater” än vad landstingen kan erbjuda, något som forskare inom svensk audiologi avfärdar som vilseledande.

 Varför erbjuder HRF Hörteknik produkter utanför landstingets sortiment om produkterna inte är bättre och man måste betala extra för dem?

Nästa mail jag skrev:

Be gärna JP kommentera annons och flygblad, som illustrerar dilemmat. Förutom att man betalar av medlemmarnas pengar för att driva verksamheten.

Svaret blev:

Jag får ta det med mig för framtiden eftersom jag redan har skickat frågorna till honom. Men jag tackar ändå för kommentarer och tankar.

Mail från Moa på Luciadagen.Här kommer texten för Språkröret.

Det är som du förhoppningsvis förstår inte möjligt att ta med alla delar i kritiken, jag har fått göra ett urval.

Sedan är Språkröret inte en stor tidning, varför utrymmet därför är än mer begränsat.

Tidningen går till tryck om två dagar enligt min planering, och kommer ut i mellandagarna (eller dagarna efter nyår om tryckeriet inte hinner med).

Hörselskadades Riksförbund (HRF) får kritik för dubbelmoral. Anledningen är ägandet av HRF Hörteknik, ett företag som provar ut hörapparater i Stockholms nya vårdvalssystem och har godkänts för att sälja hörapparater utanför landstingets sortiment genom ”Fritt val av hjälpmedel”.

– Motivet har varit att säkra kunskaper för vårt intressepolitiska arbete, svarar Jan-Peter Strömgren, HRF:s förbundsordförande.

Kritiken som kommer från Bertil Allard, Hörsams styrelseordförande, är hård.

– HRF sysslar med det man säger att man inte ska göra, säger Bengt Allard.

Bertil Allard framhåller att HRF från början var emot privata hörselmottagningar i Skåne och Stockholm, och att HRF strider mot ”Fritt val av hjälpmedel”:

– Det är ett moraliskt dilemma. HRF startade en verksamhet som sysslar med det HRF har stridit mot.

Jan-Peter Strömgren tonar ned Bertil Allards kritik och påpekar att HRF Hörteknik startades i början av 2000-talet för att säkra tillgången till hörseltekniska hjälpmedel. Därefter har beslut om att börja prova ut hörapparater tagits av förbundsstyrelsen och i samråd med förbundsmötet, där representanter från HRF:s distrikt deltar. Skälen är intressepolitiska anger Jan-Peter Strömgren.

– Jag kan förstå att enskilda medlemmar kan ha svårt att förstå den komplicerade materian. Vi måste kunna driva en intressepolitisk uppfattning och samtidigt ha verksamhet i den verklighet som råder. Det viktiga är att våra verksamheter bygger på beslut som vi fattas i demokratisk ordning i enlighet med våra stadgar, säger Jan-Peter Strömgren.

HRF:s förbundsordförande menar att det inte i första hand handlar om att bedriva affärsverksamhet.

– Vi är inte emot ”Fritt val” generellt men vi ställer krav på vad som måste uppfyllas från landstinget. Ett viktig sådant krav är att det ska vara kostnadsfritt och att eventuella avgifter ska ingå i högkostnadsskyddet.

Bertil Allard å sin sida menar att en grundläggande fråga för ett företag är att tjäna pengar:

– Tjänar man inte pengar finns inte företaget länge. Det är inte gratis att starta upp en sådan verksamhet.

– HRF får pengar på tre sätt; medlemsavgifter, bidrag av staten och från insamlingsverksamheten. För mig är det tveksamt oavsett var man tar pengarna ifrån, fortsätter Bertil Allard.

Man startade HRF Hörteknik för att säkra tillgången till hörseltekniska hjälpmedel. Företaget säljer huvudsakligen hörapparatbatterier och andra produkter från svenska leverantörer. HRF Hörteknik har sedan starten kostat HRF och dess medlemmar över 3 miljoner!

SEDAN STOPPAS REPORTAGET!

Jag mailar Moa:

Jag var förvånad när du ”fick” skriva om HRF Hörteknik och prata med mig.

Således är jag inte förvånad när det blev stoppat.

Det här är nog inget ”den store ordföranden” vill ha uppmärksamhet kring!

Moa svarar:

Beslutet om att skjuta på artikeln i Språkröret är enbart mitt. Jag kommer titta på det igen när vi är inne på det nya året.

Nu svarar jag 13 december: 

Det MÅSTE framgå att HRF hittills ur sina egna medel skjutit till över tre miljoner sedan starten. Vet alla om det? Det är ju grundbulten i min kritik. Man tar HRF medel för att bekosta business!

I senaste numret av Språkröret kom reportaget. Gissa om min kritik av och frågor till förbundsordföranden fanns med. Glöm inte det Moa skrev:

I artikeln är min tanke att både du och Jan-Peter Strömgren ska få komma till tals. Sedan får läsarna bilda sig en egen uppfattning.

Jag skall snart berätta den spännade fortsättningen, men när jag frågade Moa hur det gick med artikeln svarade hon:

Jag valde till slut att ändra upplägget och göra en direkt fråga-svar-intervju med Jan-Peter Strömgren istället. Ämnet har dock fortfarande varit vårdval, fritt val och HRF Hörteknik.

Jag svarade:

Det MÅSTE framgå att HRF hittills ur sina egna medel skjutit till över tre miljoner sedan starten. Vet alla om det? Det är ju grundbulten i min kritik. Man tar HRF medel för att bekosta business!  Hoppas verkligen att det kom med eller ville du inte ta upp sådana obehagligheter med den store förbundsordföranden?

Jag skall i helgen kommentera ”den store ledarens svar”. Du får själv redan nu gissa om frågan om frågan om pengarna kom upp i intervjun!

Om du vill veta lite mer om pengar och HRF Hörteknik kolla på ”alla bolag”


21
Apr 12

Hörapparatupphandlingen i SLL klar

Hörapparatupphandlingen i SLL är nu klar.Vinnare var Widex, Siemens,Hansaton, Phonak och Unitron. Intressant är att GNResound och Oticon inte är med.

Roligast för Hörsam var att vi vann upphandlingen på reparationer, så alla privata audionommottagningar skall skicka alla landstingets  hörapparater, utom Rexton, till oss för reparation. Hörsam hade det klart lägsta priset av alla.


4
Apr 12

Audionytt på nätet

Nu finns senaste numret av Audionytt på nätet.

http://issuu.com/torneman/docs/helaaudio-1?mode=embed&layout=http%3A%2F%2Fskin.issuu.com%2Fv%2Fdark%2Flayout.xml&showFlipBtn=true

Som den stora egoist jag är, rekommenderar jag sidan 22-23 där Stig Arlinger och jag skrivit ett inlägg och berättar om på vilka punkter vi är överens. Jag tycker att fler borde finna gemensamma ståndpunkter att lyfta fram. Stig och jag har olika uppfattning om vårdval och fritt val, men svensk hörsel handlar väl om mer än så. Dessutom är det så att såväl vårdval som fritt val är införda i Stockholm och Skåne och vårdvalet vinner insteg på alltfler vårdområden. Att SLL och region Skåne skulle riva upp sina beslut om vårdval inom primär hörselrehabilitering, bygga egna hörcentraler och anställa audionomer är enligt min bedömning helt uteslutet.


3
Apr 12

Fakta om Vårdval och Fritt Val hörsel

I det senaste numret av Audionytt har Kjell Alenius ställt samman fakta om Vårdval och Fritt Val inom hörselområdet. Nyttig läsning för alla.

Korta fakta om Vårdval och Fritt Val i Stockholm och Skåne I texten kallas såväl Skåne som Stockholm för landsting och de ställen där hörselrehabilitering sker för audionommottagning/mottagning

 Vårdval innebär att personer kan söka hörselvård direkt hos de godkända (auktoriserade) audionommottagningarna utan remiss. En behovsbedömning av personen görs av en Legitimerad Audionom. Är klienten berättigad till hörselrehabilitering enligt landstingets regler, som varierar mellan Stockholm och Skåne, så vidtar en rehabiliteringsprocess. Ersättningen av såväl behovsbedömning som hörselrehabilitering fastställs, precis som för alla andra vårdområden, lokalt i respektive landsting. Det är ett omfattande regelverk som styr Vårdvalet. Som exempel kan nämnas Stockholm där ”regelboken” är på 84 sidor. Personer som omfattas av så kallad ”utvidgad rehabilitering” ska hänvisas till andra specialiserade enheter.

 Fritt Val innebär att klienten kan välja andra hörapparater än de som landstinget upphandlat. Om klienten vill ha en hörapparat utanför det upphandlade sortimentet utgår ett av respektive landsting fastställt belopp per hörapparat. För detta kan klienten välja en hörapparat utanför landstingets upphandlade sortiment. Klienten kan, om han/hon valt en dyrare hörapparat få betala ett tillägg av varierande storlek eller om man valt en billigare apparat få en sådan utan eget tillägg. Klienten skall alltid upplysas om såväl landstingets eget sortiment, samt att det finns ett valsystem. Om klienten väljer en hörapparat utanför landstingets sortiment äger och ansvarar klienten för hörapparaten. Om klienten väljer en hörapparat ur landstingets sortiment i Stockholm äger och ansvarar landstinget för hörapparaten, precis som i de flesta andra landsting. I Skåne äger och ansvarar klienten helt, även för hörapparater ur landstingets sortiment.

Skåne

Ersättning inom Vårdvalet till Audionommottagningen

 Behovsbedömning                  600

Hörselrehabilitering             1400

Patientavgift                    900

 Fritt Val Skåne bidrag till klienten

 Basbehov per hörapparat               1200 kr

Avancerat behov per hörapparat        1800 kr

 Oavsett om klienten väljer Skånes upphandlade hörapparater eller hörapparater via Fritt Val så äger klienten sina hörapparater och står själv för service och reparationer av hörapparaterna. Justeringar ingår i ersättningen för rehabiliteringen och gäller hela hörapparatens livslängd. Efter fyra (4) år kan klienten få nya hörapparater. Innan Skåne införde  Vårdval drevs motsvarande hörselvård av sex hörcentraler och 2007 som var sista året med den driftsformen gjorde ca 7000 hörselrehabiliteringar i Skåne, vilket det hade varit i flera år. År 2009 som var första hela året med Vårdval gjordes 14431 rehabiliteringar, 2010 blev det 9311 och 2011 slutade det på 9052. Skåne redovisar idag landets kortaste köer enligt den officiella statistiken http://www.vantetider.se/se-vantetider/aktuellt-vaentetidslaege?questionary=a&survey=%2Fanalys%2Fjson-services.seam%3Fsurvey%3D3&utbud=67

 Stockholm

Ersättning inom Vårdvalet till audionommottagningen

 Behovsbedömning         419

Hörselrehabilitering        622

Patientavgift                     600

Till det kommer en ”listningsersättning” som ger 204 kr per år och klient till den mottagning där klienten listat sig. Det är dit klienten ska gå för justeringar, service och reparationer. Klienten kan byta klinik – ”lista om sig”. Redan när man gör startar sin hörselrehabiliteringen ska man bli listad. För att kunna få reparationer och justeringar utförda på ”gamla hörapparater” som finns ute hos klienter måste klienten lista sig.

 Fritt Val i Stockholm bidrag till klienten

 Oavsett behov per hörapparat inklusive insats         3040 kr

Per insats (propp)                                    340 kr

Reparationskonto per hörapparat                        1340 kr

 Om klienten väljer landstingets hörapparater så lånar klienten hörapparaterna, men är ansvarig för dem om de kommer bort eller skadas av oaktsamhet.  Kostnader för tjänsterna runt justeringar, service och reparationer ingår i listningsersättningen som klinikerna får. Om klienten väljer Fritt Val så äger klienten hörapparaterna och ansvarar helt för dem, men har ett reparationskonto att tillgå. Justeringar av hörapparaterna ska ingå i den ”listningsersättning” som mottagningen får.

 Stockholm införde Vårdval och Fritt Val av hjälpmedel 1 december 2011, så systemet är nytt. Innan dess så drevs den ”basala hörselrehabiliteringen” i monopol av Avesina som vann det i en upphandling 2008. Köerna till hörselvården i Stockholm var innan 2008 långa och mellan 2008  och nya systemet har köerna fortsatt att vara långa.


29
Mar 12

Svenska Audiologiska Sällskapet tycker till

I ett brev daterat 18 november 2011 till utredningen Fritt Val av hjälpmedel skriver Svenska Audiologiska Sällskapet (SAS) en del förvånande saker under rubriken etik.

”Hur ska man som audionom kunna arbeta utifrån god etik i den verklighet som nu råder på auktoriserade audionommottagningar i region Skåne, och snart troligen även i Stockholm?”

”Audionomen får ett försäljningskrav på sig och risken finns att man tvingas föreslå Fritt Val av ekonomiska skäl-förutsatt att patienten har möjlighet att betala förstås.”

”Detta är ett etiskt mycket stort problem och bör inte byggas in i en konstruktion för hur hörselvård och rehabilitering utformas i Sverige. Att i samma verksamhet integrera offentligt finansierad hälso- och sjukvård med privata försäljningsintressen, som kan uppfyllas genom rekommendation av egenvård i Fritt Val, skapar en ohållbar situation för audionomerna och för patienterna.”

Brevet är undertecknat av Pia Uhlin som ordförande i SAS, samt Jonas Brännström (Svensk Audionomföreningen), Stefan Stenfelt (Svensk Teknisk Audiologisk Förening), Birgitta Tell (Hörselskadades Riksförbund) och Inger Uhlen (Svensk Medicinsk Audiologisk Förening).

Två av undertecknarna förvånar mig mest Jonas Brännström och Birgitta Tell. Idag finns över femtio privata audionommottagningar i Skåne och Stockholm och uppskattningsvis har dessa 150 audionomer anställda. Jonas Brännström, som dåvarande ordförande i Audionomföreningen, tror inte att hans medlemmar klarar av att som privat anställda följa den yrkesetiska koden. Häpnadsväckande! Att Birgitta Tell undertecknar detta samtigt som HRF genom HRF Hörteknik bedriver just en sån verksamhet som man ifrågasätter är kvalificerad dubbelmoral.

När man i Stockholm nu inför vårdval för öron- näsa och halsläkare är gruppen då orolig för att dessa läkare skall klara av etiken?

Inom all privat vård och omsorg finns försäljnings och vinstintressen. Skall all privat vård och omsorg förbjudas?


15
Mar 12

Hörapparater utanför sortimentet

När det framförs kritik mot landstingen för att deras sortiment av hörapparater är för svagt, brukar svaret vara att audionomerna vid behov kan gå utanför det sortiment man upphandlat. Nu redovisar Stockholm att detta skett i 2,6 % av de hörapparatanpassningar man gjorde förra året. Jag gissar, utan att veta, att det främst rör barn.

I Skåne har i det fria valet 15 procent av klienterna gått utanför Regionsortimentet. Av Hörsam klienter i Skåne valde över sjuttio procent ur Hörsams sortiment, och över två tredjedelar av dessa la inte till några extra pengar ur egen ficka. Jag är stolt över att mina medarbetare tagit fram ett så slagkraftigt eget sortiment!


12
Mar 12

Dubbla stolar för HRF

I distriktordförande Agneta Östermans HRF blogg kan man 10 mars läsa det här:

Hörselskadades distrikt lyfte på ett tidigt stadium, tillsammans med Unga Hörselskadade och HRF Stockholm risken för att audionomerna skulle hamna på ”dubbla stolar” i och med införandet av Fritt Val av hjälpmedel (ej att förväxla med val av utförare). Nu säger audionomerna själva ifrån i Skåne, där man haft den här modellen ett par år.

AGNETA ”GLÖMDE” AT BERÄTTA ATT HRF SJÄLVA SITTER PÅ DUBBLA STOLAR. I SITT DOTTERBOLAG HRF HÖRTEKNIK DELTAR MAN I STOCKHOLM MED LIV OCH LUST I DET FRIA VALET OCH ANNONSERAR OCH SÄLJER HÖRAPPARATER. SNACKA OM DUBBELMORAL!


28
Feb 12

Hörseldebatt i UNT

Debatten i UNT om den nya hörselvården fortsätter.Landstingspolitikerna Miriam Eriksson (KD) och Robin Kronvall (M) försvarar punkt för punkt reformen Vårdval hörsel i ett svar på en insändare.

Man svarar rakt och konkret på frågorna från HRF. Jättebra!

När man började med vårdval i Region Skåne skrevs en massa krav in om öppettider och väntetider. Det var ganska onödigt, om man förstår iden med konkurrens. Vi har just nu i Stockholm mottagningar på kvällar och helger för att på bästa sätt klara det enorma trycket för hörselrehabilitering. Om man under en lång tid bygger synliga och osynliga köer i hörselvården tar det en tid innan allt är på plats. I Skåne tog det ungefär ett år, då de nya audionommottagningarna under det året klarade av dubbelt så många klienter som den reguljära hörselvården året innan.


23
Feb 12

Imponerande okunnigt av HRF

Agneta Österman från HRF Stockholm visar i det senaste nyhetsbrevet från distriktet, en imponerande okunnighet. Så här skriver Agneta:

Forskare har låtit brukare testa dels en hörapparat som presenterats som ny och innovativ, dels en som uppgetts vara av äldre modell. Brukarna uppfattade den förstnämnda som betydligt bättre trots att det faktiskt var exakt samma modell man testade. En modell som kostar 600 kronor om du får den från landstinget men över 10000 om du väljer den privat…

Nu är det bara så bästa Agneta att detta redovisar den så kallade placeboeffekten, inte att gamla hörapparater är lika bra som nya! LÄS PÅ!

Så här skrev HRF i sin årsrapport 2009:

 Ny hörapparatteknik – men inte för alla

Målet med varje hörapparatutprovning är att användaren ska höra så bra som det bara är möjligt, utifrån hans/hennes individuella förutsättningar.

Det handlar inte om att ha den dyraste, nyaste, snyggaste eller osynligaste hörapparaten. Audionomens viktigaste uppdrag är att vägleda användaren till den hörapparat och den inställning som ger bäst hörande och ljudkomfort, i förhållande till den enskildes behov. Detta behov varierar inte bara med graden av hörselnedsättning, utan definieras också av individens livssituation – till exempel arbete, studier, familj och fritid.

Varje ny hörapparatmodell innebär inte en revolutionerande landvinning, men ibland tar hörapparatutvecklingen ett rejält kliv framåt. Det är då viktigt att dessa framsteg kommer hörselskadade till del. Men i dag tenderar landstingen att begränsa sina sortiment ganska hårt, för att hålla nere kostnaderna. En del hörselskadade får då inte tillgång till den hörapparatlösning som han/hon egentligen hör bäst med.

Ett exempel på en lite dyrare hörapparatfunktion är frekvenstransponering, som kan ha stor betydelse för personer med grav hörselnedsättning. Funktionen innebär att hörapparaten flyttar ljud från ett frekvensområde till ett annat, som användaren kan uppfatta. Till exempel kan ljusa röster omvandlas så att de hamnar på en lägre frekvens som är hörbar för den hörselskadade personen. Följden blir att det är lättare att delta i samtal, vilket i sin tur leder till ökad livskvalitet.

Enligt vad hrf och vår rådgivningstjänst Hörsellinjen erfar är det ofta pensionärer som inte får tillgång till lite dyrare hörapparatlösningar. Men sådana prioriteringar får aldrig bero enbart på personens ålder. Det är behovet som ska styra, ingenting annat.

2012 ÄR PLÖTSLIGT LANDSTINGENS HÖRAPPARATER INTE LÄNGRE LIKA DÅLIGA.BERÄTTA VAD SOM HAR HÄNT AGNETA. DET ÄR IDAG SAMMA HÖRAPPARATER I SLL SOM NÄR RAPPORTEN SKREVS. ÄR DET MED SLL:S HÖRAPPARATER SOM MED VIN. DET BLIR BÄTTRE OM DET LAGRAS. JAG LOVAR ATT DESSUTOM HAR MASSOR HÄNT SEDAN RAPPORTEN SKREVS 2010.

Agneta Österman riktar även i brevet sina pilar också mot Hörsam. Man ogillar den här bloggen. Andra åsikter än HRF:s bör inte få uttryckas. Så här skriver Agneta:

Men hur bra är det att erbjuda särskilda servicepaket, som ger rabatt om apparaten blir stulen eller en reparationsgaranti i fyra år. Det låter kanske ganska bra, men de flesta hemförsäkringar ersätter faktiskt en stulen hörapparat och landstinget kan byta ut apparater helt och hållet efter fyra år(under förutsättning att apparaten kommer från landstingets sortiment, förstås).

De hemförsäkringar som inkluderar hörapparater, gör med hörapparater som med alla andra stulna eller borttappade föremål. Man skriver av 20 % per år av värdet. Hur kul är det efter 3 år? Hörsam försäkring täcker fulla värdet under fyra år. Om Agneta orkat läsa Auris och deras sammanställning över olika försäkringar hade hon sluppit visa sin okunnighet. Även apparater som brukare valt utanför landstingets sortiment får bytas ut efter fyra år! Varför berättar du inte det Agneta?

Om nu dessa hörapparater utanför landstingets sortiment inte behövs, varför säljer då HRF Hörteknik, ert eget dotterbolag,sådana hörapparater. Dessutom kostar HRF Hörteknik medlemmarna pengar genom sina förluster. Hittills över tre miljoner! Var kommer dessa tre miljoner ifrån?

Så här avslutar Agneta Österman:

Nej mina vänner, det kan bli säljarens marknad här och vi brukare måste- som vanligt- vara pålästa och starka.

Det vore klädsamt om Österman läste på själv först.

 Dessutom gör HRF något som idag är, enligt min åsikt oanständigt. Man säger sig tala på uppdrag av de hörselskadade. Lika lite som namnen HRF talar på uppdrag av alla hotell och restauranganställda, lika lite talar HRF för alla hörselskadade. HRF talar med all rätt, vilket HRF det än gäller, för sina medlemmar. Ett HRF inser på vilkas uppdrag man talar och det är inte den organisation Agneta Österman representerar. Jag och många andra som har hörapparat, vill inte på något sätt ha Agneta Österman eller Jan-Peter Strömgren som vår talespersoner!


22
Feb 12

Hörsel i Stockholm

I förrgår skrev jag om debatten på ABF-huset i Stockholm som ägde rum i måndags. Väl medveten om att debatter och möten kan tolkas olika fick jag följande intryck från rapporterna från mötet.

 Efter att Konrad Konradsson berättat om sin bok och det rysliga som nu händer inom hörselvården som omöjliggör all forskning, berättade Lena Adelsohn Liljeroth om sina högst personliga erfarenheter av modern teknologi och kirurgi. Jan Peter Strömgren berättade om HRF:s syn. Nya hörapparater är inte bättre, men det är orättvist att vissa får bidrag för att köpa dessa moderna bra hörapparater.

Diskussionen kom att handla mycket lite om framtidens hörselvård för de många, men mycket om den väsentliga delen för de som är gravt hörselskadade. Teckenspråkets vara eller inte vara, betydelsen av CI-implantat. Ju mer jag har funderat på problemet, desto tydligare blir det att HRF, eller någon annan organisation, tar sig an och strider för personer med hörselskador, medan någon konsumentinriktad organisation tar sig an och strider för de många med åldersnedsättningar. Vårdens huvuduppgift är att ge respektive medborgare bästa lösning utifrån det individuella behovet och det är fundamentalt olika för hörselskadade och personer med normal åldersnedsättning.

Svensk audiologi, som slår sig för bröstet och berättar om katastrofscenarior i den nya regimen har inte under trettio år lyckats skapa ett hörapparatregister! Man vet inte vilka som får de olika hörapparaterna och hur väl de fungerar. Registret är nu på gång, men inte på grund av utan snarare trots svensk audiologi!