8
Maj 12

Akademisk mångfald


När man remissvaren från universiteten i Örebro, Lund och Göteborg slås man av att det akademiska fritänkandet är begränsat.Audiologin i Örebro och Göteborg kopierar varandra på ordet inklusive dålig svenska ( som vara centrala i konsekvensbeskrivningen). Rektor i Lund har rättat den dåliga svenskan från audionomen i sitt svar. Gemensamt för dem alla är att de inte tror att de audionomer de utbildar klarar sin yrkesetiska kod vid anställning i privata företag. Det måste vara en allvarlig brist i utbildningen, som man kanske skulle kunna åtgärda, men nix! Svenska Audiologiska Sällskapet (SAS), som i en skrivelse till Fritt Val utredaren ville stoppa förslaget med huvudargumentet att audionomerna inte skulle klara sin yrkesetik som privat anställda, säger i sitt remissvar inte ett ord om att audionomerna inte klarar etiken. Den akademiska kunskapen ändras ibland snabbt!

Läs svaret från Umeå Universitet, som inte haft karbonpapper utan tänker på egen hand.  

AUDIONOMUTBILDNINGEN VID ÖREBRO UNIVERSITET

Sammantaget förkastar vi de förslag till förändrad och ny lagstiftning som förslås i utredningen

I förslaget säger inget om etiska implikationer som vara centrala i konsekvensbeskrivningen. Speciellt gäller detta de förändringar som förvandlar behandlare till säljare och patient till kund. Det märks i förslaget att audiologisk ämnesexpertis inte erbjudits deltagande i utredningsarbetet.

AUDIOLOGIUTBILDNINGEN GÖTEBORG

Sammantaget förkastar vi de förslag till förändrad och ny lagstiftning som förslås i utredningen.

I förslaget säger inget om etiska implikationer som vara centrala i konsekvensbeskrivningen. Speciellt gäller detta de förändringar som förvandlar behandlare till säljare och patient till kund. Det märks i förslaget att audiologisk ämnesexpertis inte erbjudits deltagande i utredningsarbetet.

REKTOR VID LUNDS UNIVERSITET

Sammantaget tycker Lunds universitet att de förslag till förändrad och ny lagstiftning som föreslås i utredningen inte bör genomföras. Det märks tydligt i förslaget att akademi eller ämnesexpertis inte erbjudits deltagande i utredningsarbetet.

I förslaget sägs inget om etiska implikationer som bör vara centrala i konsekvensbeskrivningen. Speciellt gäller detta de förändringar som förvandlar behandlare till säljare och patient till kund.

UMEÅ UNIVERSITET

Remissen beskriver att varje individ själv ska kunna få möjlighet att välja och göra inköp av hjälpmedel. En sådan möjlighet kan få konsekvenser för innehållet i flera utbildningar på grundnivå, där förskrivare av hjälpmedel utbildas. 

I alla program som utbildar om förskrivning av hjälpmedel, tex. arbetsterapeut-, sjuksköterske- och sjukgymnastprogrammen behöver utbildning i hur den nya förskrivningsprocessen kommer att bli och det stora ansvar yrkesutövarna får när de ska bedöma om klienterna/patienterna är kapabla att göra inköp själva och vilka konsekvenser det kan få det för den enskilda förskrivaren om det görs misstag i bedömningen av klientens/patientens möjlighet till eget val.

Heja Björklöven!

7
Maj 12

Fler som tycker om Fritt Val remissen


Landstinget Kronoberg stöder förslagen i utredningen om fritt val av hjälpmedel såsom

 -          att valfrihetssystem för hjälpmedel införs

-          att erbjuda fritt val av hjälpmedel som överlämnas till egenvård och eget ägande

-          förbättrad information till patienten för ökad delaktighet

-          försöksverksamhet med personlig budget

-          kartläggning av konsumentprodukter som kan användas som hjälpmedel

 Landstinget Kronoberg vill dock betona vikten av att en välfungerande hjälpmedelsförskrivning finns för de patienter som inte vill eller kan välja hjälpmedel.

 När valfrihetssystem införs ökar kostnaden initialt bland annat på grund av  utbildning  till brukare och förskrivare därför bör kommuner och landsting få statliga stimulansmedel inledningsvis.

Handikappförbunden stödjer ambitionen att ge den enskilde hjälpmedelsanvändaren en ökad valfrihet och ett större inflytande över sin hjälpmedelsförsörjning. Fritt Val torde innebära en viktig maktförskjutning från handläggare till brukare. Utredningen har också på ett positivt sätt tagit fasta på behovet av en ständig utveckling av nya produkter inom hjälpmedelsområdet.

SPF Sveriges Pensionärsförbund tillstyrker lagförslagen i rubricerade utredning. Vi tillstyrker dessutom de förslag som läggs för att fortsatt vidareutveckla valfrihetssystemet för hjälpmedel, fr.a. utveckling i riktning mot det som utredaren benämnt ”Personlig budget”.

 Och dessutom finns det ingen som helst anledning att acceptera undantag för valfriheten vid olika typer av hjälpmedel, exempelvis att hörselhjälpmedel undantas från individens fria val. Alla slags hjälpmedel som bedöms vara nödvändiga och till nytta för individen ska självfallet inkluderas i systemet.

(s) i SLL skriver i sin reservation:

Idag upphandlas hjälpmedel i konkurrens vilket medför marknadsmässiga priser. Att leverantören i upphandling enligt LOU får volymgarantier ger med stor sannolikhet även det ett lägre pris.

Om det senaste inlägget säger jag. Ta reda på fakta!

6
Maj 12

Dagen efter festen


Inte heller idag tänker jag på audiologi eller hörapparater utan avnjuter gårdagens minnen!Så långt efter examen som 50 år har fyra av klassens kamrater gått bort. 13 av 21 kommer.En har backat ur samma eftermiddag. Finns flera som fortfarande som jag inte bara lever pensionärsliv.Två av de som kommer har inte varit i Nyköping sedan studenten!

5
Maj 12

Ingen audiologi idag bara fest-nästan


Idag tillbringar jag hela dagen med mina gamla studentkamrater. Vi firar 50-årsjubileum sedan examen. Det blir fest hela dagen, så på audiologi tänker jag inte idag.

Vill inte undanhålla läsarna audiomföreningens (SVAF) tydliga ställningstagande till Fritt Val:

Hörselvården i Sverige är just nu inne i en förändringsfas där stora förändringar sker och allt fler audionomer anställs av privata arbetsgivare.

SvAf är som grupp positiv till brukarnas delaktighet i sin hörselrehabilitering. Dock finns det en viss oenighet huruvida hörapparat är ett lämpligt hjälpmedel att ingå i ett system med fritt val eller inte.

4
Maj 12

Audionomutbildningen i Örebro har svårigheter


Den förste öronprofessorn i Sverige var Gunnar Holmgren (1875-1954), den svenska otologins fader.Gunnar Holmgren utbildade under slutet av 20-talet början av 30-talet unga Ö-N-H läkare vid Karolinska. Han uppmanade dem sedan att åka ut i landet och sätta uppegna praktiker. En av dem var Bo Ingberg, som småningom hamnade i Örebro. Bo var mycket involverad i de många specialskolorna i Örebro som Birgittaskolan.

Bo Ingberg blev 1964 chef för den nya audiologiska kliniken i Örebro, där han uträttade mycket gott under många år. HRF beslöt dock vid ett förbundsstyrelsemöte i augusti 2004 att avslå Örebrodistriktets begäran att inbjuda pensionerade Bo Ingberg till Förbundskongressen. Vid samma möte beslöt man att skjuta till mer pengar till HRF Hörteknik.

Bo Ingberg har berättat hur man i slutet av 50-talet hade veckolånga hörapparatanpassningskurser. I grupper på 12-15 personer deltog man och bodde under tiden på hotell på landstingets bekostnad. Bo Ingberg blev sedan ansvarig för hörselvårdsassistentutbildningen, som då var en bristyrkesutbildning. När Karolinska inte längre hade plats för utbildningen av hörselvårdsassistenter och det inte längre var en bristyrkesutbildning kom den till Örebro 1969.

Den har sedan blivit en utbildning av audionomer som flyttat från Vårdskolan till Universitetet, men nu har man stora problem. I ett remissvar skriver man till Fritt Val utredningen att man inte klarar av att utbilda audionomer för privata audionommottagningar. Så här skriver man:

I förslaget säger inget om etiska implikationer som vara centrala i konsekvensbeskrivningen. Speciellt gäller detta de förändringar som förvandlar behandlare till säljare och patient till kund. Det märks i förslaget att audiologisk ämnesexpertis inte erbjudits deltagande i utredningsarbetet.

Med behandlare menar man legitimerad audionom i offentlig tjänst och med säljare menar man legitimerad audionom i privat tjänst. De som leder audionomutbildningen i Örebro påpekar att de audionomer som utbildas där inte klarar sin yrkesetiska roll. Rektor vid Universitetet bör genast se över utbildningen av audionomer vid lärosätet. Eftersom idag ungefär var tredje audionom i landet får anställning på en privat audionommottagning begränsas de audionomer som utbildas i Örebro kraftigt i sina yrkesvalsmöjligheter.

Det är för mig skrämmande att Audionomutbildningen i Örebro säger att man inte klarar av att utbilda audionomer som skall tjänstgöra i privata företag!

3
Maj 12

Åsiktsfrihet


Idag finns två kommentarer på bloggen om min blogg och mig. De har samma budskap som Konrad Konradssons åsikter i Dagens Medicin. Eftersom jag inte är läkare och saknar audiologisk utbildning skall jag överhuvudtaget inte uttala mig om hörselvård.

Nu är det så bra och vist inrättat i Sverige, att hur de pengar folk betalar i skatt för vård används och fördelas, beslutas av politiker och inte av vårdpersonal. Politikerna, liksom många andra, debatterar vårdens inriktning och utformning. Jag anser detta viktigt och nödvändigt i en demokrati. De politiker som fattade beslut om privata audionommottagningar i Skåne saknade audiologisk utbildning. De fattar även beslut om cancervård utan särskild sådan utbildning. Ingen av dem, eller jag, menar att Arlinger inom audiologi eller Einhorn inom cancervård inte kan sina ämnesområden. Trots det fattar politiker ibland ”obekväma” beslut i strid med den medicinska personalens åsikter. Om Konradsson och dagens två bloggare vill ändra på demokratins principer, får ni gärna tycka det, men ni har ingen stor anhängarskara. Det är vitalt för vårdens utveckling att många människor med olika kunskap debatterar vård, även hörselvård, enligt mitt synsätt. Vore intressant att höra vad bloggarna och Konradsson anser!

Så här skriver Konradsson i det nya inlägget i Dagens Medicin:

Vidare replikerar Bertil Allard: ”Skånes sex offentliga hörcentraler på sex orter har ersatts av över 30 privata audionommottagningar på 15 orter”, men antal säger inget om kvalitet. Att offentliga hörcentraler ersätts med ”hörselbutiker” är en skrämmande utveckling.

Jag funderar på om Konradsson medvetet tar undan fakta, eller inte är påläst. Av en rapport från HRF och HI  från 20 april i år framgår att följande huvudmän ingår i Hörselbrons Kvalitetsregister eller Nationella Kvalitetsregistret: Östergötland, Örebro, Västmanland, Skåne och Stockholm. ”Hörselbutikerna” i Skåne och Stockholm rapporterar till Hörselbrons Nationella Kvalitetsregister till skillnad från Konradssons egen verksamhet!

Att de som räknar pengar – Skånes revisorer – uttalar sig om hur ett redan skrivit avtal efterföljs säger ingenting om vård­kvaliteten.

Om Konradsson orkat läsa rapporten, kunde han ha konstaterat att den gjorts av ett välrenommerat undersökningsföretag på uppdrag av Skånes revisorer. Att Konradsson skriver att Skånes revisorer ”räknar pengar” tror jag inte de instämmer i. De har ett ansvar att granska Regionens verksamhet och se hur de medel används som kommer från skattebetalarna. Gör man rätt saker, gör man dem på rätt sätt etc.

Så här skriver Konradsson vidare:

Vi kan också undra om en person som aldrig arbetat inom den offentliga hörselvården, utan enbart arbetat som försäljare eller ansvarig för ett vinstdrivande bolag, begriper läkarnas ansvar eller audionomernas roll inom svensk hörselvård.

Anser Konradsson att läkare inom privat verksamhet inte begriper vårdfrågor, eller är den kunskapen förbehållen de som arbetar inom offentlig verksamhet. Under åren 1975-1982 ansvarade jag för LIC:s ortopedtekniska och hörseltekniska verksamhet. Vi hade avtal med de olika landstingen och 1982, när jag lämnade LIC hade vi över 100 hörseltekniker på ett trettiotal orter. Jag hade löpande kontakter under alla åren med de ansvariga för audiologin i landstingen. Vi stämde av, att de hörseltekniker som installerade hörseltekniska hjälpmedel och reparerade hörapparater och var anställda av LIC gjorde ett bra jobb för hörselvården i samverkan med övriga anställda. Under alla de åren råkade jag ALDRIG ut för, att någon bespottade mig och ifrågasatte min kompetens och mitt kunnande på grund att jag inte hade medicinsk eller teknisk utbildning. Det är som framgår av bland annat bloggarna och Konradsson legio i den moderna svenska hörselvårdsdebatten. Jag har sedan 2006 varit ordförande i ett företag som sysslat med primär hörselrehabilitering. Det är kanske bäst att förklara för vissa, att det är inte jag personligen som gör rehabiliteringen, tack och lov, men jag är klient. Det är inte heller jag som leder den operativa verksamheten av våra drygt tjugo audionomer, utan det gör två utomordentligt kunniga audionomer. Jag förstår att Konradsson och många andra tycker att audionomer har för dålig utbildning och inte kan sitta på dubbla stolar och vara privat anställda, de skulle inte klara av sin yrkesetik. Över dessa påståenden har jag bara ett ord SKÄMS, dubbelt SKÄMS. Det är ovärdigt av en akademisk utbildad person att ifrågasätta yrkesetiken hos en yrkeskollega. SKÄMS ÅTER DUBBELT SKÄMS! 

2
Maj 12

Att få välja hörapparat


På Valborg inledde vi kvällen som vanligt med att lyssna på manskörens vårsånger på Terasstrapporna. Det är en härlig tradition som jag har med från barndomen, men då sjöng kören från Nyköpings Högre Allmänna Läroverks trappa. Dit skall jag återvända på lördag för att fira 50-årsjubileum av studentexamen. Om man räknar nu levande, kommer ungefär två tredjedelar av klassen. Kul! När jag igår tittade på TV4 och hörde Lunds studentsångare, stördes min upplevelse av remissvaret på Fritt Val av Universitetets Rektor.

Läser vidare bland remissvaren på Fritt Val och fastnar återigen för Svensk Teknisk Audiologisk Förenings (STAF) svar.

Under utredningens gång har inga organisationer som företräder professionerna inom hörselvårdsområdet rådfrågats. Däremot har möten hållits med branschorganisationen Svensk Hörsel (avsnitt 1.2). Utred­ningen har därmed i alltför stor omfattning förlitat sig på information från dem som förväntas tjäna pengar på att ”Fritt val av hjälpmedel” införs.

Har STAF ”glömt” att SAS ( en av undertecknarna var Arne Leijon) skrev till utredarna 18 november 2011. Även Anders Jönsson i STAF skrev 24 oktober till utredarna.

Den som betalar för hjälpmedelsförsörjning (landsting och regioner) måste följa upp vilka hjälpmedel som förskrivs eller provas ut. Det är oacceptabelt att man inom ramen för skattefinansierad vård i efter­hand inte kan kontrollera vad som har förskrivits.

Är detta en uppmaning till svensk hörselvård. Svensk Audiologi har inte på trettio år orkat/kunnat upprätta ett kvalitetsregister som visar vad STAF frågar efter! Nu har Hörselbron startat ett hörapparatregister som motsvarar STAF.s önskemål. Där deltar de privata audionommottagningarna i Stockholm och Skåne plus Örebro, Östergötland och Västmanland. Inga andra landsting deltar eller planerar att delta, utom Uppsala som även de har Vårdval. Det är den offentliga svenska hörselvården som sviker kvalitetsregistren!

Vissa pri­vata audionommottagningar tillhandahåller ett eget sortiment som är upphandlat till förmånliga villkor. Detta innebär att det s.k. ”fria sortimentet” i praktiken innebär att utprovarföretaget ”fritt” kan rekommen­dera de hjälpmedel som ger störst vinst för företaget. . Vi riskerar att gå från ett begränsat sortiment av hjälp­medel (landstingens/regio­nernas upphandlade sortiment, utvalt för att ge bra prestanda till ett så lågt pris som möjligt) till ett annat begränsat sortiment (de privata audionommottagningarnas sortiment, utvalt för att ge så god vinst som möjligt för företaget).

Om STAF tagit reda på fakta, genom att läsa Audionytt eller min blogg, kunde man fått veta hur systemen ser ut i både SLL och Skåne. Audionommottagningarna visar enligt avtalet med både SLL och Region Skåne, såväl det egna som det offentligt upphandlade sortimentet. Region Skånes revision av företagen visar att företagen även följer den delen av avtalet!

Det som jag tycker är rent oanständigt hittar jag i fyra remissvar. SAS, STAF, HRF och Lunds Universitet. De menar att legitimerade audionomer inte klarar av att hålla sin yrkesetiska kod i privat tjänst

Värst är Rektor i Lund:

Speciellt gäller detta de förändringar som förvandlar behandlare till säljare och patient till kund. Förslaget redovisar inte etiska hänsyn som blir mycket centrala när behandlare blir säljare och patient blir kund. (Med behandlare avser Rektor audionom).

Shylock i Köpmannen i Venedig måste betraktas som en ren amatör, som har mycket att lära av svenska audionomer i privat tjänst, enligt Rektor för Lunds universitet!

1
Maj 12

HRF:s kongress


Läser på nätet handlingarna till kongressen.

I motion 105 föreslås att man som förbundsordförande bara kan omväljas en gång och som ledamot till förbundsstyrelsen två gånger, men det vill inte förbundsstyrelsen, som vill avslå motionen. Valberedningen föreslår samtidigt att Jan Peter Strömgren för tredje gången omväljs till förbundsordförande.

Inte heller motion 605, som föreslår att man skall bredda förbundsstyrelse och kansli med social och beteendevetenskaplig kompetens vinner förbundstyrelsens gillande.

I motion 610 vill man att HRF skall få fram en försäkring för hörapparater och hörselhjälpmedel. Förbundsstyrelsen pekar på att det är viktigt med tanke på privatiseringen, men glömmer att berätta att det redan finns en sådan försäkring hos Hörsam. Det var inte länge sedan Agneta Österman från HRF i Stockholm menade att hemförsäkringarna räckte gott och väl. Kongressens tema, En Ny Upplysningstid, är med andra ord bra och välbehövligt!

30
Apr 12

Fritt val av hörapparat i Skåne


Sveriges Radio berättade torsdagen 26 mars 2009.

Kritiken ökar mot förslaget i Region Skåne att ändra reglerna för hörapparater. Om regionfullmäktige säger ja, kan den som behöver hörapparat få betala flera tusen kronor själv.

 Var finns det kompetenta beslutsunderlaget, vilka konsekvenser för samhället får dessa korkade åtgärder? undrar Anders Jönsson, teknisk audiolog som utbildar audionomer på Lunds universitet.

Han är minst sagt upprörd. När han i fredags fick nys om de nya regler som habiliterings- och hjälpmedelsnämnden skulle besluta om reagerade han häftigt. I måndags fattade nämnden beslutet, den socialdemokratiska oppositionen reserverade sig. Imorgon fredag kommer hälso- och sjukvårdsnämnden att säga sitt i frågan. I slutet av april ska regionfullmäktige fatta det definitiva beslutet.
Tio procent av den skånska befolkningen behöver hörapparat. Anders Jönsson tror att många av dem i framtiden inte kommer att skaffa sig hörhjälpmedel, inte minst unga vuxna och pensionärer med dålig ekonomi.

– Istället för att idag betala 800 kronor får den enskilde kanske betala 8 000, säger Anders Jönsson som oroar sig för följderna.

Nu vet vi svaret. Istället för som tidigare, exempelvis 2007, göra 7000 primära hörselrehabiliteringar per år i Skåne gjordes 2009 över 14000 och åren därefter nästan 10000 per år. Aldrig tidigare har så många skåningar fått hörapparater utan köer och på väsentligt närmare håll. Det har alla uppmärksammat utom Lunds Universitet där Rektor, med hjälp av Jonas Brännström svarar för det mest bisarra remissvaret på Fritt Val utredningen.

Rektor i Lund, som ansvarar för audionomutbildning med hjälp av Jonas Brännström och Anders Jönsson, anser att de audionomer de utbildar inte klarar av att följa sin etiska yrkeskod som audionomer när de arbetar inom privat verksamhet!

I förslaget sägs inget om etiska implikationer som bör vara centrala i konsekvensbeskrivningen. Speciellt gäller detta de förändringar som förvandlar behandlare till säljare och patient till kund.

 Den åsikten är minst sagt bisarr när den uttrycks av en Rektor för ett Universitet som utbildar audionomer.Skall ett Universitet fortsatt få handha utbildning av audionomer, om de man utbildar inte klarar av yrkesetiken när man arbetar inom privat verksamhet. Alltfler audionomer arbetar i privat tjänst. Den här frågan är inte avslutad!

Rektor ”glömde” att redovisa vad Skånes revisorer skrev om vårdvalet:

-       Förändringarna varit positiva ur ett brukarperspektiv. Effekter är avsevärt bättre tillgänglighet och hög och likvärdig kvalitet.

-       Hörselverksamheten blivit mer enhetlig i Regionen

-       Tidigare oklara ansvarsförhållanden har nu förtydligats

Dessutom visar Rektor prov på rejäl vetenskaplig ohederlighet när han skriver:

Slutligen, Hjälpmedelsinstitutets slutrapport ”Större inflytande och delaktighet. Slutrapport från försöksverksamheten Fritt val av hjälpmedel” (Hjälpmedelsinstitutet; 2010) som åberopas i utredningen indikerar att denna typ av hjälpmedelsförsörjningsmodell saknar attraktionskraft då ca 99% av patienterna låter bli att välja överhuvudtaget. 

Rektor ”glömmer” att berätta att utfallet, inom den verksamhet remissvaret beskriver (hörsel), var mycket avvikande. Det var inom hörselområdet som valfriheten utnyttjades mest och var mest uppskattad! 43,7 % av alla Fritt Val produkter som förskrevs var hörapparater, trots att hörselområdet bara var med i ett av de tre försökslandstingen slutrapporten redovisar!

Rektor refererar till Socialstyrelsens utredning från 2012. Den kom således efter den utredning Rektor uttalar sig om. I den utredningen riktar Socialstyrelsen skarp kritik mot Landstingen.

 En ny rapport från Socialstyrelsen riktar hård kritik mot landstingens fördjupade hörselrehabilitering. Rapporten ger en bild av en splittrad hörselvård, med stora skillnader mellan olika landsting när det gäller insatser, tillgången till olika kompetenser, hanteringen av habiliterings- och rehabiliteringsplaner och uppföljningen av vårdinsatserna. Socialstyrelsen pekar också på att det ofta saknas styrdokument med tydliga riktlinjer och rutiner som anger hörselvårdens uppdrag, vilka metoder de ska använda och hur de ska samverka med andra vårdgivare.

 På vad sätt talar detta emot ”Fritt val”?

29
Apr 12

HRF och remissvar på Fritt Val


I tidningen Språkröret skriver förbundsordföranden Jan Peter Strömgren (JPS) att ”HRF Hörteknik ger oss inblick i systemet med Vårdval och Fritt Val”. Personligen skulle jag bli mycket förvånad om Green Peace startade ett företag som sysslade med avfallsdumpning och Djurens Rätt började med minkuppfödning för att få en inblick i den verksamhet man kämpar emot.

JPS försöker i intervjun låtsas som om HRF Hörteknik motvilligt utprovar andra hörapparater än landstingets. Har JPS glömt den här reklamen:

Hörapparatutprovning
Vi kan erbjuda utprovning av hörapparater helt privat eller mot rekvisition från landstinget. Från och med 1 december utför vi även på uppdrag av Stockholms Läns Landsting utprovning av hörapparater. Ingen remiss krävs.
Vi har ett brett sortiment med hörapparater och utprovningen sker i våra fina lokaler på Gävlegatan 16 i Stockholm.

Redan innan man införde Fritt Val i SLL sysslade HRF Hörteknik med helt privat hörapparatutprovning. Har JPS glömt det med?

JPS menar att HRF Hörtekniks audionomer och verksamhet spelar i en annan moralisk division än de privata. Han berättar att kunderna får skriva på ett papper som bekräftar att man fått information om såväl hörapparaterna i SLL:s sortiment som det egna. Så har Hörsams klienter i Skåne gjort sedan januari 2011, elva månader innan man startade Fritt Val i SLL.

”Audionomerna på HRF Hörteknik har en lite speciell situation jämfört med andra privata hörselmottagningar. HRF Hörteknik har nämnligen inga avkastningskrav på sig, även om ambitionen givetvis är att gå runt”. Hitills har man inte nått upp till ambitionen. HRF har satsat över tre miljoner av medlemmarnas pengar i förlustföretaget HRF Hörteknik! Man har inte redovisat utfallet för 2011 ännu, men jag skulle bli ytterst förvånad om inte förlusten fortsatt. Tycker HRF:s medlemmar i Malmö, Karlstad och Luleå att HRF skall fortsätta att använda medlemmarnas pengar till en hörapparatutprovning i Stockholm? Privata företag kan mycket riktigt inte betala sitt underskott med statliga bidrag, insamlade pengar eller medlemsavgifter!

Så här skriver JPS om audionomer i privat verksamhet: ”Visserligen ska audionomen se till patientens bästa även i vinstdrivande företag, men det finns en uppenbar risk att patienter hänvisas till det privata sortimentet, som ger högre intäkter” 

Skånes revisorer gjorde nyligen en revision hos Hörsam där man bland annat undersökte den frågeställning JPS tar upp. Så här skrev revisorerna:

 I ärenden där slumpvis utvalda brukare intervjuats framkommer en positiv inställning mot företaget och audionomerna i stort. De brukare som har valt Rekvisition hörapparat och hörapparater med merkostnad har gjort ett aktivt val och upplever sig ha fått god information om detta.

Revisionsrapporten i sin helhet har funnits på Hörsams blogg sedan 3 mars.

Jag har förstått att Rorsman Strömgren även i framtiden skall styra HRF-skutan. God seglats!

Så över till remissvaren på Fritt Val utredningen:

Det märkligaste kommer från Rektor vid Lunds Universitet, som kraftfullt säger nej till förslaget. Det finns anledning att återkomma till det svaret i annat sammanhang.

HRF:s svar är förutsägbart.

HRF uppfattar Fritt val av hjälpmedel som en näringslivsreform, inte en hälso- och sjukvårdsreform. Företagen som provar ut och säljer hörapparater vinner på reformen.

Som framgick ovanför gör inte alla företag det!

 En annan allvarlig konsekvens av fritt val är att audionomen blir både utprovare och försäljare. Det blir också omöjligt för individen att få tag i objektiv information.

Hur får individer utanför Stockholm och Skåne idag information om hörapparater utanför landstingssortimentet?

Anser HRF att Region Skåne och SLL skall upphöra med sin verksamhet på området? Driver man frågan ihop med (v)?

Av någon märklig anledning är remissvaret från Lika Unika väldigt likt HRF:s. Kan det ha att göra med att JPS är rorsman i båda organisationerna?

Svenska Logopedförbundet välkomnar i stort utrednings förslag och ser positivt på ambitionen att öka patientens inflytande när det gäller hjälpmedel. Fritt val och eget ägande som innebär att patienten kan ha kontakt direkt med tillverkare kan ge patienten mer individanpassade hjälpmedel och även stimulera till utveckling inom området. Vi välkomnar också förslaget att öka tillgången till och användningen av konsumentprodukter som hjälpmedel. Inom kommunikationsområdet har den nya tekniken (smartphones, surfplattor) skapat många nya möjligheter som det är angeläget att kunna utnyttja för hjälpmedelsändamål.

Vårdförbundet delar utredarens uppfattning att det är den som är i behov av hjälpmedel ska ha ett stort inflytande över vilket hjälpmedel som kan få tas i anspråk. Det är värdefullt att uppmärksamma att brukaren oftast är den som har mest kunskap om sina behov och som tillsammans med personal kan göra bra val. 

Handikappförbunden stödjer ambitionen att ge den enskilde hjälpmedelsanvändaren en ökad valfrihet och ett större inflytande över sin hjälpmedelsförsörjning. Det råder idag stora brister i hjälpmedelsförsörjningen som strider mot rätten till hjälpmedel, såsom den är formulerad i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Vi ser positivt på att initiativ tas för att förbättra den rådande situationen, men tror inte föreslagna åtgärder med utökat valfrihetssystem kommer att lösa de mer grundläggande problemen med den svenska hjälpmedelsförsörjningen. En utveckling som leder till en kostnadsövervältring på den enskilde, eller där den enskildes behov inte fullgott tillgodoses, kan vi aldrig acceptera. Vi förordar därför att en mer omfattande försöksverksamhet med Fritt Val genomförs och utvärderas grundligt, innan en ny modell introduceras.

 Handikappförbunden stödjer ambitionen att ge den enskilde hjälpmedelsanvändaren en ökad valfrihet och ett större inflytande över sin hjälpmedelsförsörjning. Fritt Val torde innebära en viktig maktförskjutning från handläggare till brukare. 

 

Mer om remissvaren imorgon.